NY FORSKNING | När skolan blir ”business” – forskare varnar för konsekvenserna

En gymnasieskola med entreprenörskapsprofil har stått i centrum för en flerårig studie vid Stockholms universitet. Den tydliga profileringen påverkar både elevernas lärande och synen på utbildning i stort, visar forskningen.  

När entreprenörskap infördes som en del av hela utbildningssystemet runt 2011 var tanken att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. Elever skulle fostras till företagsamma individer som kan skapa sina egna jobb på en föränderlig arbetsmarknad. Parallellt har större utbildningspolitiska förändringar skett kring synen på det livslånga lärandet och skolans marknadsanpassning.

I sin doktorsavhandling kan Annalena Glader, Stockholms universitet, visa att skiftena också fått konsekvenser – särskilt i gymnasieskolor som profilerar sig starkt mot entreprenörskap. Hon har studerat en av dem.

– ”Businessidealet” präglar skolans vardagskultur, till exempel genom att den manliga personalen ska klä sig i skjorta eller kavaj, och kvinnorna förväntas ha ”finare” kläder som till exempel dressade koftor, berättar hon.

Och lokaler och klassrum signalerar mer kontorslandskap än skola.

– Vanliga väggar har delvis ersatts med glasväggar och draperier, och skolbänkar med runda bord.

Ska sälja sin kunskap

Men idealen stannar inte vid yta. På skolan finns ett tempo och en rytm, ett ”up-beat” där lärarrollen breddats – från ämnesexpert till inspiratör och en säljare av kunskap. 

– Som lärare ska du vara driven och passionerad för ditt ämne, du ska kunna ”sälja” din kunskap till eleverna som ska känna ”Wow, här kommer någon som kan sitt ämne”, förklarar Annalena Glader.

Konsekvenser för kultur och undervisning

I undervisningen ”businessfieras” traditionella ämnen, vilket innebär att teoretiska ämnen har en näringslivsnära prägel, till exempel genom praktik. 

– Praktikfokuset skickar signaler till eleverna om att arbete är väldigt viktigt. Lärarna beskriver hur det blir en balansakt mellan att arbeta och sköta studierna. 

– Även Skolinspektionens granskning visar att praktikinslagen riskerade att påverka undervisningstiden i kärnämnen.

Övriga delar som Skolinspektionen noterat gäller frågor kring undervisning och organisation.

– Till exempel saknades adekvat utrustning och salar för naturvetenskapliga ämnen, och svenska som andraspråk var ihopslaget med vanlig svenska. Det saknades också rutiner för särskilt stöd, och närvaron behövde förbättras, berättar Annalena Glader. 

Skolans roll i samhället

Studien lyfter fram en ständig balansgång för skolan – att å ena sidan sticka ut genom sin entreprenörskapsprofil, å andra sidan leva upp till nationella krav och förväntningar. I sin forskning frågar sig Annalena Glader om skolan ska vara en plats där elever fostras till att bli användbara för en framtida arbetsmarknad.

– Tanken är säkert god. Men det kan bidra till en skolkultur som upplevs som kravfylld där de extroverta och drivna eleverna premieras, medan de som är mer tystlåtna riskerar att hamna i skymundan. 

– Ska skolan kanske snarare vara en plats för reflektion, bildning och kritiskt tänkande?

Bör prata om idealen som skapas

Hon menar samtidigt att frågorna som väcks i studien inte bara rör den studerade skolan. De kan säga något mer allmänt om vad profilering kan innebära för undervisning och för de ideal som skapas för elever och lärare – alltså vilka framtida medborgare vi skapar genom en skolas profilering.

– Både lärare och elever förväntas utveckla entreprenöriella förhållningssätt som exempelvis flexibilitet och självledarskap. Samtidigt problematiseras entreprenörskap idag som ett paradoxalt fenomen, där innovation, anpassning och bildningsideal möts och ibland krockar.

– Det är en diskussion som kan vara bra för politiker, skolledare och föräldrar att ta, säger Annalena Glader. 

Kontakta annalenaglader@hotmail.com

Mer om avhandlingen

Avhandlingen Drömfabriken – mellan näringsliv och klassrum, Centrumskolans väg mot en entreprenöriell praktik utgår ifrån ett relationellt perspektiv där skolan förstås i sitt sammanhang – som ett resultat av samspelet mellan utbildningspolitik, marknadskrafter och den vardag som formas på skolan. Annalena Glader disputerar 26 september vid Stockholms universitet.