NY FORSKNING | Kulturkrock hindrar innovation i statliga projekt

Offentliga myndigheter vill innovera för att nå klimatmålen, men hamnar i kulturkrockar med konsulter som tänker nytt. Men är det motstånd som är problemet?

– Ambitionen är tydlig: svenska myndigheter ska vara mer innovativa för att klara klimatomställningen. Men när traditionell projektlogik möter utforskande arbetssätt uppstår kulturkrockar som riskerar att stoppa nytänkandet, berättar Klara Granheimer, Luleå tekniska universitet.

I sin doktorsavhandling har hon studerat hur offentliga beställare kan främja innovation och hållbar utveckling. Studien, som följt projekt inom Trafikverket, identifierar djupa strukturella skillnader mellan myndigheternas traditionella sätt att arbeta och det flexibla förhållningssätt som konsulter för med sig från andra branscher.

Två olika arbetssätt

– I myndigheters projektlogik är det fokus på tre parametrar: tid, kostnad och innehåll. Detta ingenjörsmässiga synsätt innebär att projekt planeras från start till mål enligt en förutbestämd plan.

Men konsulter med bakgrund från till exempel techbranschen tar med sig helt andra arbetssätt.

– För dem är det självklart att ett innovationsprojekt inte kan planeras i detalj från början till slut, utan förändras och tar nya riktningar längs vägen, säger Klara Granheimer, och fortsätter:

– Det här blir lätt en källa till frustration på båda sidor. Projektledare vid myndigheter förväntar sig tydliga planer och deadlines medan konsulterna vill omforma hela processen, inklusive myndigheternas arbetssätt.

Göra rätt eller göra rätt saker

Offentliga projekt behöver inte bara ’göra saker rätt’ – utan också ’göra rätt saker’, enligt Klara Granheimer. Frågan borde alltså inte alltid vara hur man bygger en väg, utan också om den ens ska byggas – eller om problemet kan lösas på andra sätt.

– I de projekt som jag har studerats har klimatmålen dessutom ofta tillkommit för sent – efter att det redan beslutats vad som ska byggas. Då går det att välja klimatsmartare material, men inte att ifrågasätta projektets grundidé, säger hon.

Systemfel, inte motstånd

Forskningen visar att inom det offentliga är det traditionella framgångsmått som styr beslutsfattande och skapar en logik som motverkar risktagande och experimenterande.

– Det är ett systemfel, snarare än aktivt motstånd från individer inom offentlig sektor. Tvärtom är många engagerade och ambitiösa. Men de sitter fast i strukturer som hindrar nytänkande.

Reflektion i stället för kontroll

Klara Granheimer efterlyser mer reflektion inom myndighetsvärlden.

– Vi måste fråga oss vad syftet är med projektet. Är det att minska trafikolyckor utifrån ett hållbart perspektiv kanske det räcker med att sänka hastigheten i stället för att bygga om en befintlig väg, säger hon, och poängterar att även politiken har ett ansvar:

– I dag präglas myndighetsstyrning av hårt fokus på kostnadskontroll, vilket sipprar ner till varje nivå i projekten. Mer förtroende – snarare än kontroll – skulle ge myndigheterna bättre förutsättningar att driva innovation.

Kontakta klara.granheimer@trafikverket.se