NY AVHANDLING | Så blev krabbkakorna i Maryland hållbara

Institutionellt entreprenörskap handlar om att få till en långsiktig förändring på systemnivå. Här är historien om hur en entreprenör såg till att amerikanerna fick hållbara krabbkakor på tallriken.

I delstaten Maryland, USA, är det tradition att äta krabbkakor. De består av krabbkött, ströbröd, mjölk, majonnäs, ägg och kryddor. Kakan tillagas på grillen eller i ugnen och i Maryland serveras den med tartarsås. Tidigare åt Marylandborna krabbkakor av inhemska krabbor. Men efter att krabbfisket i USA kollapsat (överfiskat och fiskebestånden kan inte återhämta sig), började man att importera skaldjuret från Indonesien.

– Men efter ett tag förstod man att krabban var på väg att bli överfiskad även där. Fiskeindustrin i USA kände ansvar för att inte bidra till kollaps. En högt ansedd person inom fiskeindustrin började jobba för att få till en förändring, berättar Sofia Käll, vid Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien.

Stort intresse för hållbar fiskeindustri

Sofia Käll har i sin doktorsavhandling studerat ett internationellt förbättringsprojekt för fiske, FIP (Fishery Improvement Projects). Syftet med den typen av projekt är att arbeta med värdekedjor inom Europa, USA, Asien, Indonesien och Sydamerika, för att nå en positiv förändring på ekosystemet.

Till en början var det miljöorganisationer som jobbade ihop med fiskeföretag. Men i dag är alla aktörer i en fiskeindustri (små och stora fiskeföretag, förädlingsföretag, de som exporterar och importerar fisk, livsmedelsföretag med flera) involverade i förbättringsprojekt med ett och samma mål – att skapa en mer hållbar fiskeindustri. Det har stor betydelse att större företag är med och påverkar.

– Livsmedelskedjor i USA har miljömål som de är angelägna om att följa. Att sälja hållbar fisk är en del av det. Tidigare bytte företag ut fisk som inte var hållbar. I dag arbetar man i stället tillsammans med övriga aktörer för att förbättra fisket. Det är vad projekt som FIP bygger på, berättar Sofia Käll.

Entreprenören som förändrade industrin

En amerikan som var högt ansedd inom fiskeindustrin trodde starkt på sin idé om att industrin, om de jobbade tillsammans, kunde förhindra kollaps i Indonesiens fiskevatten. Med hjälp av sin personliga status, sin trovärdighet och många kontakter lyckades han mobilisera en stor del av industrin i USA att jobba för förändring.

– Han hade en stark ambition och fick människor i sitt nätverk att inte bara tro på hans vision, utan också mobilisera kring den. Industrin lyckades att skapa strukturer för förändringsprocessen, vilket har gjort att projektet finns kvar. Det entreprenören gjorde kallas institutionellt entreprenörskap, och kräver både ett starkt finansiellt och socialt kapital.

Projektet finansieras av industri

Resultatet av entreprenörens arbete är att företag i USA som importerar krabbor har satt upp egna ekonomiska mekanismer för att få in pengar till projektet.

– Företagen själva lägger pengar på att jobba med miljöfrågor. För varje kilo krabba som importeras betalar man en liten summa som går till hållbarhetsprojekt.

Så nu kan Marylandborna äta krabbor med gott samvete?

– Både ja och nej. Företag och myndigheter i USA och Indonesien har tillsammans sett till att nya regler och lagar kommit till för fiskeindustrin i Indonesien. Till exempel får man bara fiska krabbor av en viss storlek och bara fånga dem med burar, inte trålar.

– Men av olika anledningar är det inte alltid helt enkelt för fiskarna i Indonesien att följa reglerna. Trots att hela värdekedjan över flera nationer vill jobba med hållbarhet, så är det inte alltid så lätt att kontrollera vad som händer i kedjan, säger Sofia Käll.

Kontakta sofia.kall@kva.se

Mer om avhandlingen
Sofia Käll disputerar vid Stockholms universitet 18 november med avhandlingen Reeling in private governance approaches for sustainable fisheries: A study of Fishery Improvement Projects som går att läsa som PDF. Artikeln om institutionellt entreprenörskap går att läsa här.