”Nedläggning av bankkontor drabbar företagen”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2017:

Att Sverige kontinuerligt urbaniseras är varken ett nytt fenomen eller särskilt förvånande. Många platser har fått uppleva att fler och fler funktioner, såsom mataffären, posten, skolan och kiosken, försvinner. Men vad händer när det lokala bankkontoret lägger ner?

I Sverige har ungefär hälften av alla små företag banklån. Tittar vi på svenska företag i alla storleksklasser, har cirka tre fjärdedelar banklån. Bankerna spelar med andra ord en viktig roll för utvecklingen av företag och deras försörjning.

Samtidigt pågår en strukturell förändring av banksektorn i Sverige, och den påverkar tillgängligheten till bankkontor. Antalet bankkontor i landet har över en knapp tjugofemårsperiod (från 1990 till 2013) gått från lite över 3 100 till runt 1 700, vilket innebär en minskning på 47 procent. Den största förändringen har skett i landsbygdskommuner där antalet bankkontor har mer än halverats. På den mest glesa landsbygden har nästan sex av tio bankkontor lagts ner under denna tidsperiod. Nordanstig kommun i Gävleborgs län hade till exempel tio bankkontor 1990. 2013 hade antalet reducerats till tre kontor.

I städer har omvandlingen inte varit lika drastisk. I våra tre storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö) har runt 30 procent av bankkontoren lagts ner. Storstäderna, framförallt Stockholm, har också landets högsta koncentration av företagsänglar och riskkapitalbolag. Bankkontoren försvinner alltså främst på platser som redan lider brist på alternativa finansiärer, utöver bankerna.

Att bankkontoren läggs ner i dessa områden är en del av den urbanisering som pågår, där allt fler människor och företag väljer att flytta från landsbygden till förmån för städer. Men förändringen i bankkontor är större än förändringen i befolkning på landsbygden. Befolkningen har minskat med runt 30 procent, medan bankkontoren har minskat med lite mer än 50 procent.

Banksektorns utveckling är oroväckande eftersom närheten till banker är en viktig faktor för regional förnyelse och entreprenörskap. Finansiellt kapital är nödvändigt för att ett nytt företag ska kunna etableras, och för att man ska kunna genomföra investeringar och ta fram nya innovationer. Även om utvecklingen av internetbaserade finansiella tjänster för privatpersoner har gått framåt under senare år, har motsvarande ökning inte skett avseende företagstjänster.

Vid avveckling av bankkontor försvinner kunskap om den lokala marknaden, personlig kunskap om företagares tidigare historia samt bankens upparbetade nätverk. Detta ökar den asymmetriska informationen – informationsbarriären – mellan entreprenören och banken. Det kan innebära att färre entreprenörer med potentiellt lönsamma projekt får sina låneansökningar beviljade, eller att färre investeringar i företag genomförs. Att nya och etablerade företag får sämre möjligheter att starta och växa, kan på sikt skada orternas tillväxt och överlevnad.

Om Mikaela

Mikaela Backman har tilldelats 2017 års Unga forskarpris för sin forskning om regional utveckling och regionalt företagande. Hon disputerade 2013 vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Vi skrev om hennes avhandling i Entré nr 2, 2013. Mikaela nås på mikaela.backman@ju.se———–