Nätverk stöder idéprocessen

Anna-Karin
Florén
DELA
Jennie Björk disputerade i januari vid avdelningen för Innovationsteknik och forskningscentrumet Center for Business Innovation på Chalmers. Hon har nu en tjänst som forskare på institutionen för integrerad produktutveckling, KTH. Foto: Anna-karin Florén

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2011:

Genom att uppmuntra rätt sorts nätverksbyggande kan företag stödja sin idéprocess så att fler värdeskapande idéer uppstår och tas tillvara. Det menar Jennie Björk vid KTH:s institution för integrerad produktutveckling.

Det engelska begreppet ”ideation” har egentligen ingen motsvarighet på svenska. Bäst översätts det med ”den idéskapande processen”, förklarar Jennie Björk som disputerat på avhandlingen Analyzing and realizing collective ideation in firms.

– Historiskt har idéskapande betraktats som frukten av det ensamma geniets grubblerier, men på senare tid har synen förändrats. I dag ses idéskapande även som resultatet av samarbete och interaktion, och som en del av innovationsprocessen.

Med avhandlingen ville Björk undersöka hur organisationer kan ta tillvara värdeskapande idéer. Hon följer två huvudspår: Dels hur arbetet bör organiseras – eller inte organiseras – för att gynna idéskapande, dels hur individernas personliga nätverk och sociala situation påverkar idéskapandet.

Det finns i huvudsak två vägar till idéskapande, en informell och en formell, mer kontrollerad, form. Björk menar att företag kan främja och stödja kollektivt idéskapande genom att medvetet använda sig av involvering, formalisering och fokus i idéprocessen.

– När det gäller involvering, väljer en del företag att ha en särskild grupp som arbetar med att ta fram nya idéer och koncept. Andra jobbar aktivt för att alla medarbetare ska delta i idéskapandet. Det finns ingen lösning som passar alla organisationer.

Jennie Björk har också undersökt processens formalisering. Hur ska arbetet struktureras och i hur hög grad ska idéer tillåtas att växa fram av sig själva?

– En metod som varit framgångsrik för vissa företag är att tydligt länka behovet av nya idéer till sin innovationsstrategi. Ledningen kan till exempel specificera ett område där man vill växa. Det handlar ofta om att stödja – snarare än att styra – innovationsprocessen.

Men vilka i en organisation är det då som har de avgörande idéerna? Och går det att utläsa något ur deras nätverk?

I avhandlingen kartläggs och visualiseras nätverken för att tydliggöra kopplingarna kring enskilda individer i en organisation. Idéerna har kvalitetsbestämts av företaget utifrån nyhetsvärde och användbarhet.

– Det är avgörande vilken roll en individ har i ett nätverk. Det är mer sannolikt att en person med central roll kommer med värdeskapande idéer, säger hon.

Det är också skillnad mellan hur formella och informella, spontant uppkomna, grupper påverkas av nätverk. I den formella gruppen har nätverken mindre påverkan. Däremot verkar det som om gruppsammansättning och dynamik inom gruppen har stor betydelse för hur framgångsrik den är.

De informella grupperna uppvisar ett annat mönster. Dessa gruppers idéskapande är tydligare kopplat till individernas position i det organisatoriska nätverket.

Intressant är också att det ur statistiken framträder en tydlig inverterad u-effekt.

– Många kopplingar i det organisatoriska nätverket är positivt, men för informella grupper, som är extremt uppkopplade, har det negativ effekt. För stora nätverk kan alltså vara hämmande för den idéskapande processen, konstaterar Jennie Björk.

Kontakta jenniebj@kth.se———–

4169

DELA