”När jag tittar tillbaka hänger allt ihop”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2016:

Cristina Chaminade, innovationsprofessor som inte räds förändring:

Med kollegor, datainsamling och forskningsprojekt över hela världen kan Cristina Chaminade sägas vara en del av det fenomen hon studerar. Det vill säga globala innovationsnätverk och hur kunskap flödar mellan olika delar av klotet. Intresset för utvecklingsländer har hon burit med sig sedan studietiden. Nu skiftar hon forskningsfokus mot sociala innovationer och hållbarhet.

Cristina Chaminade föddes och växte upp i Palma på Mallorca. På den tiden gick det inte att plugga vidare på ön, så 15 år gammal flyttade hon till Madrid. Några år senare blev hon den första universitetsstudenten i sin stora familjs historia.

– Mina föräldrar arbetade båda som kabinpersonal, men pappa ville vara hemma mer och ta hand om mig och mina bröder. Det var mycket ovanligt i Spanien då. Senare började han dra igång olika affärsverksamheter och visade sig vara extremt entreprenöriell, berättar Cristina Chaminade som är bosatt i Lund sedan 12 år tillbaka.

– Jag började läsa nationalekonomi på Autonomous University of Madrid men gillade det inte alls under det första året. Under mitt andra år träffade jag Maite Barea, en enormt engagerad lärare som väckte mitt intresse för utvecklingsländer. Då bestämde jag mig för att fortsätta studera.

Efter sin kandidatexamen ville Chaminade åka och jobba i till exempel Kina, Indien eller Mexiko. Professor Barea tipsade om ett utbytesprogram med Brasilien. Det enda kruxet var att bara doktorander fick söka. Sagt och gjort, Chaminade skrev in sig på doktorandutbildningen.

– Jag hade egentligen inte tänkt skriva en avhandling, jag ville bara åka iväg och uppleva ett utvecklingsland. Det blev två år vid University of Passo Fundo och University of São Paulo. Jag upptäckte att jag gillar att forska.

När Cristina Chaminade blev hemkallad till sitt spanska universitet för att avsluta doktorandstudierna saknade hon en del kurser. Det slumpade sig så att hon började läsa innovation – och älskade det.

– I samma veva insåg jag att jag inte kunde fullfölja min ursprungliga avhandlingsidé, jag hade inte tillräckligt med data. Jag blev tvungen att fatta ett svårt beslut, nämligen att byta avhandlingsämne och i princip börja om från noll.

Återigen hade hon turen att möta en inspirerande och stöttande lärare: professor Paloma Sanchez. Hon var en högt uppsatt person inom OECD och är än i dag en av Spaniens främsta innovationsforskare.

– Hon erbjöd sig att bli min handledare, och jag tackade förstås ja. Paloma var mycket uppmuntrande, och försökte aldrig hindra mig från att göra något.

– Mitt nya avhandlingsämne handlade om kunskapslänkar inom innovationssystem, särskilt inom informations- och kommunikationsteknologi i Spanien.

Via sin handledare fick Chaminade kontakt med en branschorganisation och började både forska och jobba där.

– Efter ett år ledde jag innovationsenheten på vardagarna. Jag hjälpte bland annat små och medelstora företag att hitta partners och finansiering. På helgerna jobbade jag med min doktorsavhandling. Samtidigt blev jag också involverad i Palomas arbete för OECD. Det var roligt, men ganska tungt!

Trots trippeljobbet blev avhandlingen klar, och Cristina Chaminade bestämde sig för att satsa på en forskarkarriär. Som postdok fick hon under de första åren hoppa mellan olika forskningsprojekt. Främst handlade de om att mäta immateriella tillgångar – inte så mycket om innovation. Chaminade insåg att de fasta tjänsterna fördelades efter hur länge man hade varit på universitetet, inte efter vad man faktiskt hade presterat och publicerat. Hon tröttnade på systemet och bestämde sig för att lämna Spanien.

– Björn Asheim och jag hade haft kontakt tidigare kring ett projekt. Han skickade över information om ett nytt forskningscentrum som skulle starta i Lund – Circle. De sökte folk och deadline var om bara några dagar. Jag lyckades få iväg mina papper, och efter en tid ringde Charles Edquist. Jag hade rankats som nummer ett till en av tjänsterna – jobbet var mitt.

– Det här var i november 2004, och snart var de övriga 11 tjänsterna också tillsatta. Vi var ett entusiastiskt gäng forskare från olika delar av Europa. Det var starten på många fantastiska år på Circle, säger Chaminade.

Efter flytten till Sverige kunde hon åter plocka upp det som är den röda tråden i hennes forskning: Globala innovationsprocesser med koppling till policyfrågor och innovationssystem i utvecklingsländer. 2011 utsågs hon till professor i innovationsstudier.

Ett övergripande resultat av Cristina Chaminades forskning är att globala innovationsnätverk fungerar kompensatoriskt. Om det regionala eller nationella innovationssystemet inte är starkt nog, söker sig företagen längre bort för att hitta viktig kompetens. Men många storstäder är så attraktiva i sig att internationella företag etablerar dotterbolag där. Då kan de inhemska företagen ta del av global kunskap hos det utländska dotterbolaget, och behöver kanske inte söka sig ut i världen i samma utsträckning.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT), läkemedel och fordon är tre typiska branscher som ofta ingår i globala innovationsnätverk. Det är lätt att tro att bara stora företag har de resurser som krävs, men så är det inte. Ny teknik har både minskat avstånden och kapat kostnaderna så att mindre företag kan vara med. För vissa är det helt naturligt att söka innovationssamarbeten utomlands, för andra är det snarare en nödvändighet. Men oavsett anledning tjänar de flesta på det.

– Innovation har blivit mer komplext. Många företag har koll på formaliteterna, till exempel lagar och regler. Men de kan ändå behöva stöd och information om vilka marknader de bör rikta in sig på. Andra företag, som redan har global verksamhet, kan fungera som förebilder.

– Ett vanligt hinder är att ledarskapet och strategin inte är tillräckliga. Det kan också vara problematiskt att flytta humankapital, exempelvis från huvudkontoret till dotterbolaget.

Den senaste tiden har debatten präglats av Brexit och valet av Donald Trump till president. En våg av protektionism verkar svepa över världen, och ingen vet exakt vad den kommer att innebära.

– Om handelshindren ökar inom Europa kan det på längre sikt innebära att bilaterala handelsavtal upprättas med andra länder. Vi vet inte om Storbritannien tänker dra sig ur forskningssamarbeten, eller om de vill fortsätta att delta i exempelvis Horizon 2020. Därför är det svårt att säga hur det kommer att påverka de internationella innovationsnätverken som är relaterade till radikal innovation.

– Både Storbritannien och USA har uttalat att de vill begränsa invandringen. Om det även innefattar rörligheten hos det kvalificerade humankapitalet, kommer det att påverka deras innovationskapacitet. Det återstår också att se hur länderna resonerar kring utländska direktinvesteringar. Det kan få konsekvenser för var företag lokaliserar sina satsningar på ny teknologi, säger Cristina Chaminade.

För några månader sedan bytte Chaminade arbetsplats, från Circle till ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet. Delvis styr hon också om sin forskning och ser fram emot att möta nya utmaningar – i nya länder.

Ett av hennes pågående projekt handlar om global innovation och regional dynamik inom nya medier och IKT i Sverige. Hon skriver också på en bok om innovationssystem. I andra projekt är frågeställningarna delvis nya för henne: Social innovation för hållbarhet. Vägar ut ur fattigdom. Bevarandet av biologisk mångfald. Skalbara ekologiska affärsmodeller.

– När jag tittar tillbaka hänger allt ihop. Utvecklingsländerna har alltid funnits där. Men nu vill jag flytta mitt fokus från stora länder som Indien och Kina, till mindre länder som Ecuador och Costa Rica.

För att hinna läsa in sig på hållbarhetsämnet har Chaminade den senaste tiden gått ner i arbetstid till 80 procent. Hon tog en kurs på Oxford University och har kommit i kontakt med många spännande case.

– Vi behöver mer hållbara tillväxtmodeller, vi kan inte fortsätta att överkonsumera som vi gör i dag. Det finns en hel del coola initiativ och jag vill undersöka om de kan skalas upp. Ekonomiska kriser kan också erbjuda möjligheter att skapa nya tillväxtmodeller.

– Costa Rica är verkligen fascinerande, jag hoppas kunna åka dit och forska under en period, säger Cristina Chaminade.

Kontakta cristina.chaminade@ekh.lu.se

Mer av Cristina

Exploring the Relation Between the Degree of Novelty of Innovations and User-Producer Interaction Across Different Income Regions. World Development, vol 57, 2014 (tillsammans med Gouya Harirchi).

Measuring systemic problems in National Innovation Systems. An application to Thailand. Research Policy, nr 8, vol 41, 2012 (tillsammans med Patarapong Intarakumnerd och Koson Sapprasert).

Rationales for public policy intervention in the innovation process: A systems of innovation approach. Kapitel (tillsammans med Charles Edquist) i The Theory and Practice of Innovation Policy: An International Research Handbook. Edward Elgar, 2010.

Handbook of Innovation Systems and Developing Countries – Building Domestic Capabilities in a Global Setting. Edward Elgar, 2009 (redaktör tillsammans med Bengt-Åke Lundvall, KJ Joseph och Jan Vang).

Globalisation of Knowledge Production and Regional Innovation Policy: Supporting Specialized Hubs in Developing Countries. Research Policy, nr 10, vol 37, 2008 (tillsammans med Jan Vang).

Mer om Cristina

Bakgrund: Disputerade i nationalekonomi vid Autonomous University of Madrid och University of São Paulo 2001. Har arbetat som företagsrådgivare inom den spanska IKT-industrin, representerat Spanien i en OECD-arbetsgrupp kring kluster och anlitats som konsult av FN. 2004 blev Chaminade rekryterad till nystartade Circle i Lund, som centrumets första forskare. 2006 blev hon docent och 2011 utsågs hon till professor i innovationsstudier. I augusti 2016 bytte Chaminade forskningsmiljö inom Lunds universitet: från Circle till ekonomisk-historiska institutionen.
Fritid: Älskar att vandra, dyka och vara i naturen. Packar alltid ner vandringskängor och dykdator, även på jobbresor – möjligheter kan ju dyka upp! Det största problemet med att bo i Sverige är, enligt Chaminade, att säsongen för sol och bad är så kort.
Aktuellt: Skriver, tillsammans med Bengt-Åke Lundvall, på en lärobok om nationella innovationssystem som publiceras 2017. Föreläser på Estrad 18 januari.———–