Miljöregler triggar innovation i papperbranschen

Jonas
Gustafsson
DELA
-

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2015:

Hårda miljöregler är inte bara bra för miljön. De kan också leda till fler innovationer och bättre lönsamhet i företag – tvärtemot vad många kanske tror. Nationalekonomen Jan Weiss har kombinerat sina stora intressen företagande, hållbarhet och skrivande. Resultatet blev avhandlingen Essays on Externalities, Regulation, Institutions, and Firm Performance.

Jan Weiss skyller sitt forskningsintresse på den tyska versionen av Sesame Street, där barnen uppmanades att vara nyfikna och ställa frågor.

– Som barn var jag nyfiken och blev tidigt intresserad av samhällsfrågor. Fast det var inte forskare jag drömde om att bli som liten, det var musiker, fotbollsspelare eller journalist, säger han.

– Jag har alltid älskat att skriva. Ett tag jobbade jag som ekonomijournalist hemma i Tyskland, men sedan hamnade jag inom akademin i stället.

Jan Weiss har lagt fram sin avhandling i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. 1 augusti bytte han jobb och är numera anställd av Tekniska högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg.
Jan Weiss inledde sina studier inom företagsekonomi, men lockades av den större bilden som nationalekonomin kunde bidra med.

– Den externa miljön spelar stor roll för företag i dagens globaliserade värld. Mitt eget miljöintresse riktas särskilt mot hållbarhet i ett större perspektiv. Hur kan vi kombinera ekologisk hållbarhet med ekonomisk dito? Globalt står vi inför stora miljömässiga utmaningar, samtidigt som ingen vill släppa på sitt välstånd.

Det finns en gammal ”sanning” som säger att miljöregleringar innebär hinder för företagen och bara kostar en massa pengar. Sedan skrev den amerikanska ekonomen Michael Porter en uppmärksammad artikel där han menade att miljöregler faktiskt kan vara bra för företagen. Ett av Porters argument var att företag aldrig är fullt ut vinstmaximerande.

– Neoklassikerna utgick från att företag hade total koll på allt, medan Porter menade att det finns brister i vinstmaximeringen. En extern påtryckning, som en miljöreglering, kan då tvinga fram förbättringar som i slutändan är positiva. Det är den här så kallade Porterhypotesen som jag har testat i min avhandling.

Och Weiss menar att det finns belägg för Porters tankar. En bra utformad reglering kan peka på besparingsmöjligheter som företagen annars hade missat. Hårdare regler kan också leda till nya innovationer, oftast ny teknik, som ger en miljövänligare och effektivare tillverkningsprocess. Sådana tekniska förändringar har i bästa fall långsiktiga resultat, och flyttar fram gränsen för vad som är möjligt inom en hel bransch.

– Mina resultat visar att miljöregleringar kan förbättra både innovationsförmågan och produktiviteten i företag. Förutom att de förbättrar miljön då såklart.

Det finns flera sätt att gå tillväga för att reglera exempelvis ett högt koldioxidutsläpp. Ekonomiska incitament, som skatter eller utsläppscertifikat, är en väg. En annan är att sätta upp gränser för maxutsläpp. Det är de vanligaste metoderna i Sverige. I USA är det i stället vanligt att myndigheterna tvingar företagen att använda sig av en viss miljövänlig teknologi.

– Den svenska modellen är effektiv och uppskattad av företag, även globalt. Det blir ofta både mer kostnadseffektivt och bättre för miljön om företagen själva får experimentera fram tekniken. Svensk miljöpolitik är en potentiell exportprodukt, konstaterar Jan Weiss.

Han har studerat svenska pappersbruk, en bransch som historiskt har haft stor miljöpåverkan i form av utsläpp. Det har blivit mycket bättre på senare tid, tack vare effektiv miljöreglering. Att få ner koldioxidutsläppen handlar i slutändan ofta om miljöinnovation. Enda sättet är nämligen att gå från fossila bränslen till biobränslen, och då krävs en omfattande omläggning av produktionen.

– Det är bra för miljön eftersom det leder till mindre utsläpp. Men det blir också en kostnadsbesparing för företaget, eftersom biobränslen är billigare än fossila bränslen. Vissa av pappersbruken blir till och med självförsörjande på biobränsle, eftersom det är en naturlig biprodukt i tillverkningen.

Men det krävs en investering för att komma igång.

– Kvartalsrapporteringen, som många företag lyder under, kan vara en orsak till att investeringar med lite längre återbetalningstid väljs bort. Trots att de ofta ger vinst inom några år.

Tiden är en viktig faktor när det gäller miljöregler. Det tar tid att utveckla, implementera och lära sig en ny teknik. Weiss forskning visar att de effektivaste miljöregleringarna är de med bra framförhållning. Det är då innovationsförmågan triggas som mest i företagen.

– De bästa resultaten kommer när företagen i god tid får information om en kommande reglering. Och lösningarna blir också mer radikala. En miljöreglering som börjar gälla omgående blir kortsiktigare, och inte alls lika effektiv. Den blir paralyserande i stället för inspirerande.

Porter poängterade att miljöregleringar måste designas på ett bra sätt för att ge de positiva win-win-effekterna som alla vill åt. Tiden är en sådan aspekt. En annan är att insatserna måste koordineras, till exempel geografiskt och mellan berörda myndigheter. I Sverige har vi nationella miljömål, samtidigt som en stor del av implementeringen och den operativa tillsynen sker lokalt i kommuner och länsstyrelser.

– Långsiktiga nationella mål måste koordineras med lokala mål, som ofta är av mer kortsiktig karaktär. Risken är stor att geografiska skillnader uppstår.

I en av sina studier kommer Jan Weiss fram till att andelen folkvalda miljöpartister i en kommun påverkar hur nationella miljöregler tillämpas lokalt. I kommuner med hög andel miljöpartister är innovationstakten också högre när det gäller biobränslen – och utsläppen minskar snabbare. Samtidigt är tillväxten i det lokala pappersbruket lägre.

– Om koordinationen mellan det nationella och det lokala fungerade skulle vi inte se den här typen av skillnader mellan kommuner. Det är ineffektivt, diskriminerande och borde inte få förekomma.

– Vi forskare har tillgång till kunskap från hela världen. Jag hoppas att vi kan få ihop praktiken och akademin bättre framöver. Det behövs mer dialog och att vi lär oss mer av varandra. Jag vill gärna kunna ge bra svar till politiker och komma fram till konkreta policyrekommendationer, till exempel om hur en väldesignad miljöregel bör se ut, säger Jan Weiss.

Kontakta jan.weiss@ju.se

4 tips för en bra miljöreglering

1. Stringens. Externa påtryckningar med tydliga miljömål förbättrar miljömedvetenheten i företag, och kan samtidigt leda till mer innovation och bättre lönsamhet.
2. Flexibilitet. Sätt utsläppsstandarder i stället för teknologistandarder och använd ekonomiska instrument i miljöpolitiken. Det ökar kostnadseffektiviteten i företagen.
3. Framförhållning. Tillkännage nya eller ändrade regleringar i god tid och ge företagen möjlighet att hitta, testa och implementera ny miljöteknik. Det stimulerar innovationsverksamheten.
4. Koordinering. En decentraliserad miljöpolitik måste koordineras mellan den regionala/lokala och nationella nivån. Bland annat för att undvika målkonflikt (som kortsiktiga lokala ekonomiska intressen i motsats till långsiktiga nationella miljöintressen).———

2736

DELA