Mekanismer bakom tillväxt inte universella

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2005:

Hur skapas tillväxt? Camilla Josephson visar i sin avhandling att mekanismerna bakom produktivitetstillväxt skiljer sig mellan olika industrier. Beroende på vad som produceras och vilken teknik som används ser tillväxtmönstren olika ut.

När produktiviteten ökar växlas även tillväxten upp. Camilla Josephson har studerat produktivitetstillväxt och konjunkturväxlingar inom svensk tillverkningsindustri mellan åren 1952 och 2001. Resultaten redovisar hon i Growth and Business Cycles – Swedish Manufacturing Industry 1952-2001 som har lagts fram vid ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet.

Josephson slår fast att den undersökta perioden kan delas in i tre faser. 1952-1975 var produktivitetstillväxten god, för att vid mitten av 1970-talet mattas av rejält. 1992 vände utvecklingen och produktiviteten ökade igen. Enligt Camilla Josephson sammanfaller de tre faserna med politiska förändringar. Från och med 1975 började den svenska modellen upplösas, och 1992 övergav Sverige den fasta växelkursen. Detta utgjorde startskotten för fas två, respektive tre.

De politiska skiftena påverkade såväl arbetsmarknaden som kapitalmarknaden, och förändrade spelplanen för tillverkningssektorn. Bland annat innebar politikskiftena att alternativkostnaden för att investera i olika typer av tillväxtmekanismer ändrades.

Josephson menar att ackumulering av kunskap är den viktigaste faktorn för produktivitetstillväxt. I vissa företag är fnuttgammalfnutt kunskap om olika tillverkningsmetoder mycket värdefull. I andra företag är det avgörande att via forskning och utveckling finna fnuttnyfnutt kunskap.

Författaren konstaterar vidare att produktivitetstillväxt och konjunkturer bör betraktas som två separata, men ömsesidigt beroende, faktorer. Ett företags resurser är alltid begränsade, och när det investerar i en typ av tillväxtmekanism sker det på bekostnad av till exempel investeringar i andra typer av kunskap. Alternativkostnaden styr vilken investering som väljs, och alternativkostnaden bestäms av den förda politiken.

För mer info: camilla.josephson@ekh.lu.se———–