Många skäl att samverka med forskning

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2009:

Företag samarbetar med forskare av många olika anledningar. Den vanligaste är att de behöver hjälp med en innovationsprocess. Ett annat viktigt motiv är att ett universitetssamarbete kan leda vidare till andra värdefulla kontakter världen över.

Anders Broström har intresserat sig för hur samverkan mellan forskning och företag ser ut. Han fokuserar på direkta samarbeten, sedda ur företagens perspektiv. Resultaten presenteras i doktorsavhandlingen Strategists and Academics – Essays on Interaction in R&D, framlagd vid KTH.

– Den är ett försök att nyansera frågeställningarna kring FoU-samarbeten mellan företag och forskningsinstitutioner. Jag vill fånga upp att det kan finnas flera svar på många av frågeställningarna kring forskningssamarbeten, säger Anders Broström.

Huvudmotivet för företag att samarbeta med forskare är att de behöver hjälp med sina innovationsprocesser. Men det finns också andra motiv. Ett är att forskningssamarbeten leder till bra nätverk.

– Via universitetens kontakter kan företagen koppla upp sig mot nätverk, ofta internationella sådana, som de annars inte skulle få tillgång till. Projekt med universitetsforskare är ofta en värdefull plats för att på neutral mark få diskutera teknikutveckling och ny forskning. Projekten kan också ha andra goda bieffekter, som att företagen stöter på aktörer inom nätverken som sedan blir deras kunder.

Leder till impulser

Forskningssamarbeten kan även vara av mer konkret karaktär. Allt fler företag arbetar med affärsmodeller som går ut på att förädla och paketera kunskap från universitet, och sälja den vidare.

– De fungerar som slussar mellan forskningen och det kommersiella.

I avhandlingen har Broström fördjupat sig i på vilket sätt företag blir mer innovativa genom att samverka med forskningen.

– Företagen lär sig grejer, helt enkelt. De får nya perspektiv på teknik, och hjälp att formulera nya innovationer.

– Även om det inte alltid leder till konkreta projekt, så ger samarbeten med forskare ofta impulser till att utveckla innovationer.

Nyttan kan antingen vara av långsiktig karaktär, eller så handlar det om en kortsiktig, mer konkret nytta. Den kortsiktiga nyttan är ofta kopplad till företagens befintliga produkter.

Otydlig rollfördelning

Generellt sett kan man säga att ett avancerat företag i Sverige har mer nytta av universitet än av forskningsinstitut. Åtminstone när det gäller lärande och att få impulser till innovation. Men skillnaderna mellan universitet och institut var inte så stora som Anders Broström hade räknat med.

– Jag hade förväntat mig en tydligare rollfördelning mellan universitet och institut. Till exempel trodde jag att instituten skulle ha en viktigare roll när det gäller kortsiktig nytta. Så var det inte. Det är alltså inte fullt så enkelt som att forskningsinstitut är bra på tillämpad forskning och universitet på grundforskning.

Broström är över huvud taget inte så imponerad över den diskussion som pågår kring vad samhället bör satsa mest på: grundforskning eller tillämpad forskning.

– Det är en diskussion som aldrig riktigt kommer ur startblocken. Och det är svårt att göra skillnaden i praktiken – både för den som analyserar FoU-samarbeten, och för de inblandade forskarna. Mitt förslag är att analysen i stället utgår ifrån de olika funktioner som samarbeten fyller för näringslivet, säger han.

För mer info: andbr@infra.kth.se———–