Lanthandeln även viktig för sociala livet

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

Lanthandlarens funktion på landsbygden är lika social som någonsin ekonomisk. I sin doktorsavhandling beskriver Lars Kaijser en bortglömd del av näringslivet ur etnologens perspektiv.

Under decennierna efter det förra sekelskiftet var lanthandlaren modernismens fanbärare i landet. I varje litet samhälle kunde man nu få burkkonserver och tvättmedel på nära håll, tack vare moderna transporter och tillverkningsmetoder. I början av 90-talet var dock bilden en annan, visar Lars Kaijser i sin avhandling.

Lanthandeln är en ”krisbransch” sedan avfolkningsåren på 60- och 70-talen. De lanthandlare som finns kvar ser inte sina jobb som någon renodlat ekonomisk verksamhet, utan som en blandning av socialt ansvar och ett sätt att försörja sig.

Lars Kaijser, som under sina fältstudier jobbade i en lanthandel i Höljes i värmländska Klarälvsdalen, beskriver det som att lanthandlaren befinner sig i en gråzon mellan Gemeinschaft och Gesellschaft, de två sociologiska samhällsgemenskaper som drivs av familjära respektive kommersiella krafter. För lanthandlarna i Klarälvsdalen – liksom för deras kunder – är ”sund” handel liktydigt med ett äkta engagemang för bygdens utveckling.

Avhandlingen Lanthandlare – en etnologisk undersökning av en ekonomisk verksamhet lades fram i december 1999 vid Stockholms universitet. Det är en levande och välskriven berättelse om en affärsverksamhet som än i dag är av stor vikt för glesbygden, men som befinner sig långt ifrån de ”heta” sektorerna för dagens småföretagande, exempelvis IT eller professionella tjänster.

Analysen tar avstamp i den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteorier. Lanthandlaren ska förstås i ett sammanhang av de kraftfält inom vilka han eller hon verkar; från skillnaderna mellan traditionell lanthandel och moderna lågprisbutiker till relationerna mellan lokalsamhälle och ”storstad” (även när det senare råkar vara Torsby, kommunens avlägsna centralort).

En viktig slutsats i avhandlingen är att även om lanthandeln på många sätt påverkat och moderniserat landsbygden, så har landsbygden i än högre grad påverkat lanthandeln. Den moderna tidens apostlar står i dag för någonting tryggt och bestående. Lanthandelns funktion är långt viktigare än att bara fungera som distributionskanal för livsmedel. Det är även en mötesplats och därmed ett verktyg för att skapa en gemensam identitet i lokalsamhället.
———–