Låg innovationsspridning i Sverige

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2004:

Det sägs ofta att Sverige har dålig utväxling på forskning, och att det påverkar tillväxten negativt. Det kan bland annat bero på att spridningseffekten av innovationer inte är lika stor som i andra länder. Det visar Olof Ejermo i sin doktorsavhandling.

När ett företag satsar på forskning får det ofta positiva effekter för det egna företaget, men även för andra företag och för samhället i stort. Det här brukar kallas för spridningseffekter, eller spillover-effekter. I avhandlingen Perspectives on Regional and Industrial Dynamics of Innovation har ekonomie doktor Olof Ejermo undersökt fenomenet.

– Spridningseffekterna är inte alls lika stora i Sverige som i många andra länder. Det här kan vara ett problem om man tror att teknikspridning påverkar tillväxten, säger Olof Ejermo, Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Avhandlingen består av fem artiklar som alla på olika sätt belyser den svenska innovationsekonomin. Ejermo har bland annat sammanställt ett antal databaser som branschvis och geografiskt visar spridningen över de vanligaste innovationsindikatorerna, FoU och patent.

Många patent nära universitet

Han har också undersökt om det spelar någon roll för spridningseffekten om ett företag ligger geografiskt nära annan forskning. Blir det fler patent om företaget ligger nära andra företag eller universitet som också bedriver forskning?

Resultaten visar att det inte har någon större betydelse att ligga nära andra företag som sysslar med FoU, men att närheten till ett universitet har en gynnsam effekt. Detta borde man kunna dra nytta av, menar Ejermo.

– Etablerade företag som producerar många patent har ofta bra kontakter med universiteten. Men man skulle kunna förbättra den kontakten när det gäller små och oetablerade företag. Då skulle teknikspridningen också kunna förbättras.

Olof Ejermo har kartlagt var i landet flest innovationer per capita äger rum genom att titta på var flest patentansökningar lämnas in. Storstadsområdena visade sig vara överrepresenterade på den punkten. Samma geografiska mönster gäller om man tittar på var mest FoU äger rum.

– Att orten har ett universitet förklarar en del av skillnaden, men inte allt. Till exempel har Gnosjö dubbelt så många patentansökningar per capita som Jönköping, trots att Gnosjö inte har något universitet. Så det beror även på industristrukturen.

Specialisering viktigt

Resultaten visar också att regioner där företagen har en liknande inriktning på teknologin får fler patentansökningar. Specialisering är alltså viktigare än diversifiering i Sverige. Men Ejermo poängterar att radikala innovationer kan vara beroende av en mer diversifierad miljö.

I en av delstudierna har Ejermo studerat var uppfinnare bor i förhållande till varandra för att se hur olika regioner är sammankopplade. Till exempel är det vanligt att ett patent som är registrerat i Borås har sin meduppfinnare i Göteborg.

– Det här kallar vi för att regioner har affinitet till varandra. Ofta ligger regionerna geografiskt nära varandra, men större regioner som Stockholm har affinitet även på längre håll. Det påverkas också till viss del av teknologin. IT-teknologi påverkas minst av avståndet. Det beror sannolikt på att de som arbetar med tekniken också använder sig av den. Med detta som grund verkar det rimligt att anta att IT-utvecklingen innebär att uppfinnare kan arbeta effektivt över större avstånd.

För mer info: olof.ejermo@ihh.hj.se———–