Kvinnors företagsidéer passar inte in i mallen

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2005:

Färre kvinnor än män startar företag i Sverige. Orsaken är bland annat de könsstrukturer som påverkar hur kvinnor och män placeras in i fack på olika nivåer i samhället. Även när det gäller företagande.

Det talas ofta om företagande som något könsneutralt, men det stämmer inte. Det visar Jeanette Darebloms doktorsavhandling Prat, politik och praktik – Om individers möten med strukturer i en kommunal satsning på kvinnors företagande.

– Företagande är villkorat. Och då kan man fråga sig hur fritt individens val egentligen är. I grunden kanske alla har ett fritt val, men det finns en mängd normer och värderingar som styr allt vi gör. Det måste vi erkänna för att komma till rätta med de här problemen, säger ekonomie doktor Jeanette Dareblom, Handelshögskolan i Stockholm.

Hon har följt en kommunal satsning på företagande som vände sig speciellt till kvinnor från vård och omsorg. Satsningen var ett resultat av att två sjukhus i Boden och Luleå slogs ihop, med många övertaliga som följd.

Kvinnor hindras

Avhandlingen bygger på intervjuer med kvinnor som påverkades av sammanslagningen. Dareblom har också tagit del av kommunens policydokument och ställt dem mot kvinnornas berättelser.

– Jag har tittat på individens möte med strukturer. Allt prat som produceras, till exempel i politiska dokument, är maktverktyg. Det kan vara legitimerande för politiker att prata om något, det visar att de är aktiva och tar sitt ansvar, även om inget händer i slutändan.

Resultaten visar att de kvinnor som ville starta företag inom områden utanför vård och omsorg har klarat sig ganska bra. För dem som ville fortsätta inom sin bransch har det inte gått lika bra.

– Politikerna verkade tveksamma till privata vårdalternativ. De omprövade många stöd till kvinnor som försökte starta företag inom vårdbranschen. Den ideologiska aspekten visade sig allt tydligare ju närmare ett faktiskt företagande kvinnorna kom.

– Det här gjorde att kvinnorna kände sig hindrade och i många fall frustrerade. De blev stoppade i sitt företagande på ett sätt som inte är så lätt att ta på. Men man måste tänka på att det är kvinnornas berättelse jag tar upp, och deras prat är inte heller utan laddning, säger Jeanette Dareblom.

Mentala bilder påverkar

Hon menar att en förklaring är att politikerna var tveksamma till att ta ideologiska risker och kvinnorna till att riskera sin ekonomi. De var rädda att inte kunna trygga familjens försörjning.

– Hur man placerar sig i familjesituationen är en viktig aspekt. Jag har inte gjort någon egen jämförelse, men många andra studier visar att kvinnor påverkas mer än män av detta.

En annan viktig förklaring handlar om hur den mentala bilden av en företagare ser ut. Den bilden styr också vem som får bidrag och lån. Till exempel ville några av kvinnorna i studien starta företag på halvtid och låta företaget växa istället för att ta lån. Men det passade inte in i mallen för hur företagande ska se ut och de fick inget stöd från kommunen.

– Kvinnor har en hel del att brottas med. Både sina egna identifieringar och de föreställningar som finns i något slags samhälleligt medvetande. Man måste förstå kvinnornas position i en större struktur för att kunna hjälpa dem. Det räcker inte att erbjuda en kurs och tycka att man har gjort sitt. En förståelse för hur strukturer i samhället villkorar individernas så kallade fria val är också avgörande.

För mer info: jeanette.dareblom@hhs.se———–