Kvinnor kan – men vill inte växa
- Publicerad: 20 dec 1999,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 20 dec 1999,
- 3:31 e m
Följande text publicerades även i temat ”Kvinnors företagande” i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 4, 1999:
Är kvinnor mindre lyckade entreprenörer än män? Ja, om man får tro en del tidigare forskning. Nej, enligt Anita Du Rietz och Magnus Henrekson, vars studie bara finner sambandet när det gäller försäljning, inte i fallet lönsamhet.
En subgenre i entreprenörskapsforskningen handlar om att kartlägga de faktorer som omgärdar framgångsrika företagare – utbildning, offentligt stöd, tidigare erfarenheter och så vidare. I detta sammanhang har en frågeställning huruvida kvinnor och män presterar olika väl som företagare vuxit fram.
Forskningsresultaten har varit blandade, men flera större utländska studier pekar faktiskt på att kvinnors företag har såväl färre anställda som lägre omsättning och sämre finansiella tillgångar än jämförbara bolag.
Utgångspunkten för Anita Du Rietz och Magnus Henrekson, verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm respektive vid Industriens Utredningsinstitut, har varit en empirisk granskning av situationen i Sverige för att prova giltigheten i påståendena om att kvinnliga entreprenörer presterar sämre än män. En anledning till detta har varit att de båda forskarna upplever de tidigare studierna som tämligen dåligt underbyggda vad gäller urval och statistiska metoder.
Artikeln Testing the Female Underperformance Hypothesis som kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Small Business Economics bygger på erfarenheter från 4 200 (av 5 325 tillfrågade) svenska företag. 9 procent av företagen styrdes av en kvinna, 77 procent av företagen av en man medan de övriga leddes av såväl en man som en kvinna.
I absoluta tal fick den tidigare forskningen också stöd – de kvinnligt ledda företagen uppvisade faktiskt lägre omsättning och tillväxt än övriga bolag. Detta beror dock på strukturella faktorer, exempelvis att kvinnor i högre grad än män återfinns i små företag, i icke-exportinriktade branscher och i mer konsumentberoende branscher. Den lägre försäljningen i företag ledda av kvinnor stämde heller inte i enmansföretag eller i företag större än 5 anställda, utan endast i gruppen 2 till 4 anställda.
Intressant är också att kvinnors företag inte ens i absoluta tal visar upp sämre lönsamhet, trots att företagen många gånger befinner sig i ”sämre” branscher. Det fäller argumentet om att de skulle vara generellt underpresterande. Snarare ska resultaten ses i ljuset av att kvinnor mer sällan än män har en ekonomisk måttstock för sina verksamheter, utan ser dem i en kontext där även sociala faktorer som familj, flexibilitet och frihet ska passa in.
———–