Kunskap är avgörande för tillväxten

Följande text publiceras även i Entré nr 3, 2008:

Vad kan offentliga, innovationspolitiska åtgärder betyda för välfärd och ekonomisk tillväxt? I juni besökte fyra tunga, internationella experter Sverige. Bronwyn Hall pratade om effektiviteten hos olika policyverktyg, medan Luc Soete uppmanade till ”aktivering” av den kunskap vi har. Philippe Aghion argumenterade att policys måste anpassas efter den teknologiska utvecklingen. Donald Siegel, slutligen, pekade på att offentlig FoU bör styras så att de samhälleliga vinsterna maximeras.

Under två seminarier, 4 och 12 juni 2008, diskuterade forskare och policyskapare vad offentliga, innovationspolitiska åtgärder kan betyda för välfärd och ekonomisk tillväxt. Den minsta gemensamma nämnaren bland inläggen var vikten av ny forskning och kunskap. Policyseminarierna arrangerades av Svenskt Näringsliv, IF Metall och Vinnova.

Professor Bronwyn Hall, University of California, Berkeley, USA, var först ut av talarna 4 juni. Hon pratade om vad nationalekonomer vet om innovation, och om effektiviteten hos olika policyverktyg.

– Hur uppmuntrar vi innovation? Hur ökar vi innovationers produktivitet? Det räcker inte med att göra av med massa pengar. Å andra sidan, det krävs ofta omfattande investeringar för att skapa en framgångsrik innovation av en uppfinning, sa professor Hall.

Svårt att styra

Ett skäl till att FoU får stor uppmärksamhet är att det är relativt lätt att mäta. Innovation är mer svårmätt. Ett annat skäl är att det finns ett direkt samband mellan FoU och policy. Förhoppningen är att vi genom att styra FoU:n även ska kunna styra innovationer. Men det är inte helt säkert att det fungerar på det sättet.

– Innovation och FoU är inte samma sak. De korrelerar med varandra på ett väldigt tydligt sätt, men det är en ganska slumpartad korrelation. Det är svårt att veta om ett forskningsprojekt i slutändan leder till en framgångsrik innovation eller inte. Det är ännu svårare att påverka den korrelationen med policyåtgärder, sa Hall.

Men visst finns det saker som policyvärlden kan göra. En viktig faktor är tillgången på bra forskare inom relevanta områden. Här är skillnaderna mellan Europa och USA stora. Flexibiliteten i utbildningssystemet är större i USA, och immigrationsreglerna för utländska forskare är mer tillåtande.

Länkarna mellan universitetsvärlden och industrin är en annan avgörande faktor. Det är ett område där Sverige anses ha särskilda svagheter.

Vi har ju till och med något vi kallar för ”Den svenska paradoxen” – att våra förhållandevis stora avsättningar till FoU ger relativt skral utdelning i innovation. Men mycket talar för att paradoxen inte är enbart svensk.

– När jag har rest i olika delar av världen har jag upptäckt att alla länder verkar tycka att de är dåliga på att kommersialisera. Betyder det att alla länder ligger ”under genomsnittet”? Eller är kommersialisering kanske helt enkelt en svår process?

Nästa föreläsare 4 juni var Luc Soete, professor vid Maastricht University, Holland. Han menade att det finns ett behov, i Sverige och resten av Europa, av att ”aktivera” den kunskap vi har. Med det menar han att det finns existerande, oexploaterad kunskap som bör tas tillvara.

Lösningen, menade Soete, är att vända på ett antal processer som har pågått i samhället en tid, och som har lett till ett icke-aktivt kunskapsskapande. Han jämför det med hur arbetsmarknaden aktiverades på 1980- och 1990-talen.

– Det behövs mer privata investeringar i kunskap och mer invandring av forskare och ingenjörer. Och vi måste satsa på att öka den entreprenöriella och innovativa dynamiken i samhället, sa Luc Soete.

Europas dominerande offentliga sektor har lett till att den privata forskningssektorn trängts undan. Detta gäller främst grundforskningen. Den tillämpade forskningen har i stället den privata sektorn lagt beslag på. Det har i sin tur medfört att tillämpad forskning lyser med sin frånvaro i den offentliga sektorn.

Sverige i topp

Soete var noga med att framhålla att även om det fortfarande finns en hel del att ta tag i, så ligger Sverige faktiskt högt upp i de flesta innovations- och FoU-mätningarna.

– Det känns nästan lite konstigt att komma hit och ge er råd när ni själva räknas som ”best practice”, och som det mål andra länder försöker nå upp till.

Sverige ligger även i topp när det gäller den totala satsningen på kunskap (FoU och högre utbildning) i förhållande till BNP.

Luc Soete menade att förutsättningarna för innovation har förändrats. Traditionell industriell FoU var lättare att ta till sig, lära sig och imitera. Dagens, ofta tjänste- och it-baserade, innovationer är mycket mer komplexa, föränderliga och svårimiterade. Och entreprenörens roll i innovationsprocessen är tydligare nu än den var tidigare.

– Det här har också inneburit ett skifte i vilken typ av policy som behövs. Under den gamla industritiden baserades policys på en smal, specifik definition av vad som räknades som en ny upptäckt. Policy måste numera ta hänsyn till sådant som öppen innovation, designinnovation och tjänsteinnovation.

Anpassa policyn

Philippe Aghion, professor i nationalekonomi vid Harvard University, USA, höll sitt anförande 12 juni. Han menade att tillväxtpolicyn måste anpassas efter graden av teknologisk utveckling.

– Olika tider fordrar olika tillväxtpolitik. Efter andra världskriget krävdes en viss typ av policy för att de europeiska länderna skulle komma igen. I dag behöver ett teknologiskt framstående land en helt annan typ av policy, sa Aghion.

Detta var den ena huvudidén som genomsyrade hans anförande. Den andra handlade om att ett tillväxtpolitiskt paket måste adressera alla aspekter av det ekonomiska maskineriet.

Lissabonfördraget slår fast att en innovativ ekonomi kräver investeringar i FoU och kompetens, men detta är inte nog. Det krävs också strukturella reformer: exempelvis inom utbildningssystemet, arbetsmarknaden och finansmarknaden. Slutligen, menade Philippe Aghion, är det viktigt att ta hänsyn till organisatoriska aspekter – inom såväl företag som hela samhällen.

Ett land som inte tillhör den teknologiska och produktivitetsmässiga eliten kan växa mycket snabbt bara genom att imitera. Men ju mer teknologiskt avancerat landet blir, desto mer beroende blir det av FoU och innovation för att uppvisa tillväxt.

Europa har rört sig mot den teknologiska fronten, och att i dagsläget välja imitation före innovation är inte särskilt klokt. Det skulle innebära att vi tvingades konkurrera med låglöneländer som Indien och Kina. Vi behöver i stället öka våra satsningar på FoU och högre utbildning. Ett annat viktigt område är avreglering av arbetsmarknaden.

– I innovativa ekonomier krävs att produktmarknaden och arbetsmarknaden arbetar som komplementära krafter. Jag är ett stort fan av flexicurity, jag anser att Danmark har visat vägen. Där har arbetsgivarna större utrymme att anställa och avskeda, samtidigt som staten tar ansvar för att utbilda och omplacera, sa Philippe Aghion.

FoU ska skapa nytta

Donald Siegel är verksam vid University of California, Riverside, USA. Hans föreläsning 12 juni innehöll en sammanfattning av både hans egen och andras forskning inom området akademiskt entreprenörskap.

– Staten kan påverka innovationer på många olika sätt. Den kan exempelvis agera som finansiär, teknikanvändare, prissättare och lagstiftare.

– Ytterst handlar statens FoU-politik om att skapa nytta i samhället. Nyttan består i fler och bättre produkter samt effektivare processer som bidrar till att öka vår levnadsstandard och livskvalitet. I dag finns faktiskt ganska starka, empiriska bevis för att de sociala vinsterna av investeringar i innovation överstiger de privata vinsterna.

Siegel menade att offentliga investeringar i forskning och innovation bör styras mot de områden som ger de största vinsterna i samhället. Problemet är bara att det är svårt att mäta och utvärdera vilka dessa är.

– Det är viktigt att inse att FoU inte är en homogen aktivitet. De sociala förtjänsterna varierar beroende på vilken typ av teknologi det handlar om.

– Innovationsforskningen visar också att de akademiker som samarbetar med industrin tenderar att utveckla bättre kunskap, och bättre idéer.

Siegel poängterade att universitet spelar en särskilt viktig roll i utvecklingen av de breda teknologier som är relevanta för flera olika sektorer, och som förändrar hela industrier. Som exempel nämnde han datorer och internet, som har omvandlat större delen av tjänstesektorn.

– Det här är viktigt att förstå för policyskapare. Den kunskap som kan leda till nya industrier kommer från universitetsvärlden. Därför måste vi också forska mer om hur teknologiöverföring sker från akademin till marknaden, sa Donald Siegel.

En längre rapport från seminariedagarna finns att ladda ned här: www.esbri.se/foi
———–