Kreativiteten bor i regnbågsstaden

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

Stora städer och konstnärskvarter lockar bildade, innovativa och kreativa människor. Charlotta Mellander använder ett ”Bohemian-Gay Index” för att ta reda på varför nya företag startar där de gör.

De flesta som startar företag i dag verkar i kategorin kunskapsindustri eller kreativ industri. I Charlotta Mellanders avhandling The Wealth of Urban Regions – On the Location of Creative Individuals and Firms* får vi veta mer om var de finns och varför.

– Kreativa industrier består av företag som i högre grad betalar sina anställda för att tänka, säger Mellander.

Hon har funnit att nästan 90 procent av alla privatanställda svenskar med högre utbildning har kreativa arbetsuppgifter. Däremot har bara en fjärdedel av dem med kreativa arbetsuppgifter tre års högre utbildning, eller mer. Den kreativa klassen är alltså inte synonym med akademiker.

Storleken har betydelse

Forskningsresultaten är tydliga: Kreativa och kunskapsbaserade industrier, nya tekniker och service tar plats i städerna. Äldre tekniker och tillverkning flyttar ut till mindre orter.

– Det är inte så konstigt. Kreativa företag kräver kreativa individer som arbetskraft, och kreativa individer dras till större städer.

I undersökningen av 121 företag i Jönköping och Stockholm svarade över hälften att deras lokalisering främst berodde på att företagaren helt enkelt ville bo på just den orten.

Europeiska politiker har ofta försökt locka företag till orter enligt logiken: ”Dit företagen flyttar, dit flyttar också människor.” Men Mellanders resultat visar att förhållandet snarare är: ”Där människor vill bo, där startar de företag.” Och de kreativa människorna vill alltså bo i städer – gärna stora städer.

– Storleken är viktig, eftersom den för med sig en större variation och mångfald, säger Charlotta Mellander.

– Vad gäller den traditionella tillverkningsindustrin så kan den i dag skicka sina slutprodukter till marknaden till ett mycket lågt pris. Med andra ord behöver den inte lokalisera sig i de större städerna.

Livsstilen lockar

Men man ska inte stirra sig blind på hur många människor som bor på en ort. Flest människor betyder inte alltid mest pengar – jämför New York med Nigerias största stad, Lagos. Hur attraktiv en plats är kan också mätas i hur höga fastighetspriserna är.

Charlotta Mellander och Richard Florida bekräftar, i en undersökning av förhållanden i USA, sin hypotes att en plats som är öppen och inkluderande också lockar kreativa, högutbildade människor med hög inkomst. ”Bohemian-Gay Index”, är deras värde för att mäta hur inkluderande och tolerant inför mångfald en stad är. Regnbågsstaden San Fransisco hör till de dyraste städerna i USA när det kommer till boende, men även lönerna är bland de högsta i landet.

Charlotta Mellander använder begreppet ”Urban Amenity Premium” om det vi är beredda att betala för att få bo på en intressant plats.

– Det är det vi betalar extra för att få tillgång till en viss livsstil, en vacker omgivning, ett lokalt socialt liv. Tesen i avhandlingen är att koncentrationer av konstnärer blir en del av en sådan amenity premium när de, som det heter, gentrifierar områden.

Medianen för en konstnärs årsinkomst ligger på blygsamma 130 000 kr enligt Konstnärernas riksorganisation. Då har man inte råd att etablera sig var som helst utan söker sig till oexploaterade, billigare områden.

– När tillräckligt många kommer till ett och samma område påverkar de livsstilen där så att området framstår som attraktivt även för andra kreativa individer, som har högre inkomster. På så sätt pressas fastighetspriserna upp i området, säger Charlotta Mellander.

För mer info: charlotta.mellander@ihh.hj.se

*Avhandlingen har lagts fram vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping
———–