Könsstereotyper hindrar innovationer

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2010:

Att tillvarata uppfinningar och idéer som är till nytta för samhället kan tyckas vara en självklarhet. Men vem förväntas skapa produkter? Och vilka produkter väljer vi att satsa på?

Making ideas matter – Gender, Technology and Women’s Invention heter Ann-Christin Nybergs avhandling som bland annat tar upp föreställningar om kvinnor som är uppfinnare.

– Jag vill inte bidra till att återskapa stereotyper om manligt och kvinnligt. Jag har valt att studera kvinnors uppfinnande som en ingång till att diskutera uppfinnandet ur ett kritiskt perspektiv. Många vill att jag ska svara på hur den kvinnliga uppfinnaren är, men mitt svar är att kvinnor precis som män är individer med olika kunskaper, intressen och verksamhetsområden, säger Ann-Christin Nyberg.

Genom studier av patentregister och djupintervjuer med kvinnor som uppfunnit och utvecklat prototyper och produkter har hon undersökt innovationsprocessens inledande skede – uppfinnandet – ur ett genusperspektiv. Studien är gjord bland både kvinnor som är verksamma inom företag och de som driver eget.

Nyberg konstaterar att även om kvinnors andel av de patenterade uppfinningarna har ökat, är patenteringsgraden fortfarande relativt sett låg.

– Detta speglar att färre kvinnor är verksamma inom företagens FoU-verksamhet. Det är där många patent tas. Det förvånar mig att kvinnors andel av det patenterade uppfinnandet inte har ökat mer de senaste hundra åren, då kvinnor under denna period har fått tillträde till högre teknisk utbildning och ökat inflytande i samhället på många sätt.

Hon menar att det finns en eftersläpning i innovationssystemet i Sverige, och att kvinnors kompetens inte utnyttjas. Men det finns också en innovativ möjlighet om det ges mer utrymme till kvinnor som uppfinnare, och till uppfinnande inom områden som förknippas med kvinnor.

– Tar man bort ögonbindeln, och inte bara ser traditionella tekniska områden, kan man hitta många nya affärsmöjligheter. Det finns nya områden att tillämpa teknologi på. Man skulle kunna ta fram nya produkter som kan lösa problem, till exempel inom vården.

Nyberg menar att om man ser bortom könsgränserna, och inkluderar kvinnodominerade områden i innovationssystemet, kan man hitta mycket nytt och oväntat. Men även inom mansdominerade industriföretag finns många kvinnliga uppfinnare. För 100 år sedan var det vanligt att kvinnor uppfann saker i relation till hem och hushåll, men det förekom även att kvinnor uppfann vapen och saker som inte alls var kopplade till kvinnosfären.

– Det har dock skett en viss förändring i vad kvinnor uppfinner. I dag finns en klar koppling till svensk industri och teknik. Inom IT och kommunikationsteknologier, hygienindustri, kemi och materialteknik exempelvis.

Gruppen som studerats berättar själva att bilden av uppfinnaren är en man, antingen ett geni – som en framstående forskare eller industriledare – eller en galning. Kvinnorna känner inte igen sig i den bilden. De beskriver ett motstånd där föreställningarna är tydligt kopplade till kön.

– Kvinnor bemöts ofta som underordnade och många tror att de inte sysslar med teknik. Om de har med en manlig kollega vid ett möte, förutsätts det att mannen är uppfinnaren och kvinnan assistent. Kvinnor kan även ha svårt att få lån för att utveckla en uppfinning. Men om de skickar sin man är det ingen som ifrågasätter deras idé.

Ann-Christin Nyberg menar att man talar om Sverige som ett av världens mest jämställda länder, men att det inte stämmer inom näringslivet. Färre kvinnor än män är verksamma inom näringslivet kvinnorna har lägre positioner.

– Alla individer måste få komma till sin rätt med sin kunskap inom alla områden. Det är lätt att man missar bra idéer annars. Jag skulle önska att man kunde lyfta blicken bortom könsstereotyperna och inse att det finns kvinnor som är tekniskt kompetenta, säger Ann-Christin Nyberg.

Kontakta ann-christin.nyberg@ltu.se———–