Komplex kommersialisering kräver kunskap

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2008:

När nya teknologier ska ut på marknaden används olika mekanismer för att minska riskerna. Företag som ska lansera en ny teknologi använder främst två olika strategier, beroende på om perspektivet är långsiktigt eller inriktat på att snabbt komma ut på marknaden.

I avhandlingen Co-evolution of Technology, Markets and Institutions: the case of Fuel Cells and Hydrogen Technology in Europe konstaterar Stian Nygaard att företag använder olika typer av mekanismer för att få till kommersialisering. Han fokuserar på aktörerna och deras strategier.

– Jag använder ett evolutionistiskt tankesätt som teoretisk analysram. På så sätt kan man förklara att aktörer minskar osäkerheten för att skapa evolution, säger filosofie doktor Stian Nygaard.

Genom en fallstudie av bränslecells- och vätgasteknologi har han kunnat beskriva de mekanismer som företagen använder för att minska risken i teknologin, marknaden och institutionerna. Om bränsleceller och vätgas kunde användas i större utsträckning, skulle vårt sätt att transportera oss och producera elektricitet förändras, och bli mer hållbart. Men än har inte den nya teknologin slagit igenom helt på marknaden.

Nyttan varierar

Studien fokuserar på sju olika mekanismer som hjälper till att förstå hur aktörerna minskar osäkerheten: De skapar plattformar för teknologin, bildar politiska nätverk, utvecklar regler och standarder, söker kunskap, tar fram demonstrationsprojekt, bildar marknadsnätverk samt skapar hybrider. Olika applikationer – Nygaard studerar exempelvis transportprodukter – har dock olika mycket nytta av de olika mekanismerna. Vilken mekanism som passar bäst beror på applikationens teknologiska komplexitet.

Produkter som inte är beroende av teknologier och infrastruktur har låg komplexitet. Till den kategorin hör, i exemplet transportprodukter, bland annat husvagnar.

– De här produkterna har större fokus på marknaden än andra produkter, säger Stian Nygaard. Mer komplexa produkter kan däremot behöva koordineras i en gemensam teknologiplattform för hela Europa.

Använd befintlig standard

Strategin för produkter med låg komplexitet blir, eftersom kopplingar till marknaden är så viktiga, något som Stian Nygaard kallar en ”bottom-up strategy”. Aktörerna utnyttjar mer omedelbara möjligheter för att tillämpa den nya teknologin. De gör det för att undvika komplexa situationer, där nya standarder och ny infrastruktur krävs. I stället kan de använda befintliga standarder, vilket givetvis blir billigare.

En strategi som drivs av politiska beslut på det sättet kallar Nygaard ”orchestrated strategy”. Företag i transportfordonsindustrin tillämpar ofta denna. Fordon som har hög teknologisk komplexitet är beroende av att många saker faller på plats innan verksamheten kan bli lönsam. Här är således politiskt stöd viktigt. Om bränslecellsteknologi och vätgas ska kunna slå igenom – och evolution uppstå – i Europa, måste därför EU satsa på forskning och reglering av den nya tekniken, menar Stian Nygaard.

– EU:s strategi måste realiseras. I detta finns dels en politisk del, men industrin behöver också klara av att synkronisera sig.

För mer info: stian.nygaard@tik.uio.no

* Avhandlingen har lagts fram vid Lunds universitet
———–