Internationell policy öppnar för lokalt entreprenörskap

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2006:

Decentraliseringen av utbildningssektorn och riktlinjer från OECD och EU öppnar fönster för lokala skolprojekt i entreprenörskap. Det visar Ron Mahieu i sin avhandling Agents of Change and Policies of Scale – A policy study of Entrepreneurship and Enterprise in Education, framlagd vid Umeå universitet.

Filosofie doktor Ron Mahieu har studerat hur man har introducerat entreprenörskap och företagsamhet i skolan via projektet PRIO1 i Västerbotten. Syftet är att identifiera och analysera drivkrafterna och aktörerna bakom processen.

– Mitt mål var att förstå varför det är så mycket fokus på entreprenörskap och företagsamhet i allmänhet, och inom skolan i synnerhet. I vilka policydokument står det skrivet om det här och vilka är de drivande aktörerna?

Ron Mahieu finner en förklaring i den pågående globaliseringen och de ekonomiska förändringar den leder till. Han menar att olika nationer måste anpassa sig till villkor som finns utanför landsgränserna.

– Vi går igenom en förändringsperiod, från ett industridominerat samhälle till ett kunskapssamhälle. Då behöver vi entreprenörer som söker nya vägar. Varför det sker i Sverige nu är naturligtvis kopplat till internationella trender, men också till ett behov lokalt och nationellt – till exempel behov av arbetstillfällen.

För att ta reda på hur behovet av entreprenörskap i skolan uttrycks har Mahieu studerat policydokument på regional, nationell och överstatlig nivå från 1970 till i dag. Tydligast har man varit i policydokument på den överstatliga nivån.

– Jag har främst tittat på dokument från OECD och EU. Jag anser att de aktörerna har fått större betydelse. Det är också intressant att regionala aktörer ofta har kontakter direkt med den överstatliga nivån. Egentligen går man förbi den nationella nivån.

OECD och EU tydligast

OECD och EU försöker genom policyrekommendationer stimulera regeringar att satsa på entreprenörskap och företagande i skolan och få dem att skriva in det i läroplanerna.

Svenska policydokument har varit mer diffusa, men 2004 gick Utbildningsdepartementet och Näringsdepartementet ut med en skrivelse om innovationer. I den står det ganska mycket om att stimulera till entreprenörskap.

– Det är intressant att två olika departement samarbetar, och framför allt att man tycker att skolan är viktig i det sammanhanget. Det är första gången som man på nationell nivå i Sverige verkligen börjar prata om det här i relation till skolan.

Men Ron Mahieu konstaterar att det är Nutek, som ligger under Näringsdepartementet, som är drivande i frågan – inte Skolverket och Utbildningsdepartementet.

– Om det fanns tydligare direktiv om det här från Skolverket eller Utbildningsdepartementet, skulle det få större genomslagskraft.

Större behov av samarbete

Ron Mahieu har funnit att behovet av samarbete och nätverksbyggande har rönt ökat intresse. På 1970-talet var det kollektiva lösningar som gällde, på 80- och 90-talen stod individen i centrum. Nu ligger fokus på individen i kollektivet och att jobba i team.

– Samverkan med andra kommer igen överallt. Man pratar om vikten av social kompetens och socialt kapital och accepterar också att det finns olika personer som har olika egenskaper som kan vara bra för gruppen. Alla har viktiga pusselbitar som behövs. Om vi jobbar tillsammans kan vi åstadkomma mer. Det är ju kärnan i partnerskap, att man ska samarbeta, men också att acceptera olikheter, säger Mahieu.

För mer info: ron.mahieu@educ.umu.se———–