Innovation är risky business

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2008:

Att ta fram nya, verkligt innovativa produkter är ingen promenad i parken. Det är kostsamt och tar tid – och det är svårt att på förhand veta om en produkt blir lönsam eller inte. Inte minst i den komplicerade läkemedelsbranschen.

Ola Granström har lagt fram sin doktorsavhandling Aid, Drugs, and Informality: Essays in Empirical Economics vid Handelshögskolan i Stockholm. Den är en sammanläggning av fem separata artiklar, som behandlar relativt skilda ämnen. En av artiklarna handlar om innovationsprocesser i läkemedelsbranschen.

– Ämnesmässigt spretar min avhandling ganska mycket, även för att vara en sammanläggningsavhandling. Det beror dels på tillfälligheter, dels på att jag har flera olika intresseområden. Artikeln om läkemedelsbranschen var den jag inledde min forskning med, och det är även ett ämne jag kommer att fortsätta med, säger filosofie doktor Ola Granström, numera på Astrazeneca.

Det han har intresserat sig för är sambandet mellan ett läkemedels innovationsgrad och dess försäljning. Studien baseras på data från den svenska läkemedelsmarknaden under åren 1987-2007

– Eftersom vi har apoteksmonopol i Sverige kunde jag få tag i uppgifter om alla läkemedel som säljs i Sverige, och hur den försäljningen har sett ut över tid. Jag har sedan kombinerat detta med en klassificering över hur innovativa olika läkemedel är.

Innovation ger livslängd

Läkemedlen delas in i tre klasser: A, B och C, där A är de mest innovativa. Ett C-klassat så kallat me too-läkemedel, är också patentskyddat – skillnaden är, något förenklat, att de inte gör något nytt, medicinskt sett.

Granström frågar sig bland annat: Säljer innovativa läkemedel mer än imiterande läkemedel? Och hur ser försäljningssiffrorna ut över tid? Det är ju rimligt att tro att ett helt nytt läkemedel, som gör något som inget annat läkemedel gör, ska sälja mer än en imitation. Det stämmer också – fast bara till viss del.

– Om man slår ihop A- och B-läkemedlen så säljer de ungefär 100 procent mer än C-läkemedlen på 15 år. Om man däremot ställer gruppen A mot gruppen B, är skillnaden bara 15 procent på 15 år. Det är klart mindre än jag hade förväntat mig.

– Om man i stället gör jämförelsen efter 20 år ökar A:s försäljningsövertag gentemot B till 31 procent. Det antyder att ju mer innovativ en produkt är, desto längre livslängd har den. Däremot visar de mest innovativa läkemedlen på en ganska svag försäljning under de första åren efter introduktion på marknaden.

Alla är inte vinnare

Men siffrorna är inte entydiga. Det är stor skillnad mellan de olika innovativa läkemedlen.

– Vissa A-läkemedel är riktiga blockbusters. Sedan finns det också de som säljer betydligt sämre än ett genomsnittligt C-läkemedel.

Det verkar i alla fall som att hög innovationsgrad betalar sig i försäljningssiffror – åtminstone för vissa läkemedel. Men hur ser det ut när det gäller lönsamheten? Ola Granström kan inte säga så mycket om detta, eftersom han inte har uppgifter på hur hög FoU-kostnaden är för olika läkemedel. Men det ligger ju nära till hands att anta att det kostar mer, och tar längre tid, att bedriva innovativ forskning än imiterande dito.

– Eftersom variationen i försäljning är så stor för de innovativa läkemedlen, kan man dra slutsatsen att verkligt innovativ forskning är ett högriskprojekt, säger Granström.

För mer info: olagranstrom@hotmail.com
———–