Hur bäst är Sverige?

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2013:

Svenska FoU-satsningar ger dålig utdelning. Svensk innovationskraft är i topp. Lärarundantaget är en bromskloss för akademiskt entreprenörskap. Sverige är bäst i världen på innovation! I debatten om Sveriges prestationer när det gäller innovation och entreprenörskap blandas lovord med domedagsprofetior. Inte minst i politiska sammanhang. En ny rapport från Esbri och Vinnova reder ut begreppen.

De påståenden som förs fram när det pratas om innovation är motstridiga, och kopplingen till aktuell forskning och statistik är ofta svag. Det vill författarna bakom Det innovativa Sverige råda bot på.

I rapporten ger nio svenska forskare, från de tre ledande innovationsforskningscentrumen Cesis, Ciir och Circle, en nyanserad bild av Sverige som innovations- och kunskapsnation. Hur står sig ”det nya Sverige” i en internationell jämförelse? Existerar den svenska paradoxen? I vilket land får en investerad FoU-krona störst effekt? Och är sambandet mellan nyföretagande och innovation alltid positivt? Det är några av de frågor som forskarna söker svar på.

Sverige toppar regelmässigt olika rankningar som mäter innovations- och konkurrenskraft. Samtidigt varnar många för att våra satsningar på forskning ger dålig utväxling. Tanken att vi pytsar in stora slantar till FoU men får ut lite i form av nya innovationer, brukar kallas för ”den svenska paradoxen”. Men forskningen kring den här påstådda paradoxen är långt ifrån enig, och egentligen finns det kanske flera paradoxer.

Olof Ejermo och Martin Andersson från Circle tar fasta på det i sitt kapitel Tre versioner av den svenska paradoxen. De tre paradoxer de siktar in sig på är 1) Det är fel på vår högteknologisektor – ”den egentliga svenska paradoxen”. 2) Akademin presterar otillräckligt – ”den akademiska paradoxen”. 3) Vi är inte tillräckligt entreprenöriella – ”den entreprenöriella paradoxen”.

– Paradoxerna bygger på att utfallet inte når upp till förväntningarna, givet de resurser som avsatts inom respektive område. Är det så, eller kan förväntningarna vara för högt ställda?, säger Martin Andersson.

– Vi har spetsat till påståendena något för att tydliggöra resonemanget. På ett generellt plan präglas diskussionerna om paradoxer av ett ifrågasättande av Sveriges innovationssystem, samt av näringslivets villkor och prestation. Samtidigt har Sverige som land haft en bättre ekonomisk tillväxt än de flesta andra OECD-länder sedan mitten av 1990-talet. Även om kopplingen mellan innovation och tillväxt är svårgreppbar tyder mycket på att innovation har tillväxteffekter. Det verkar osannolikt att Sverige numera systematiskt skulle prestera dåligt inom alla de här tre områdena.

En slutsats i Ejermos och Anderssons kapitel är just att Sverige faktiskt presterar mycket bra på flera områden. Vår teknologiutväxling (patent per FoU-krona) fortsätter att öka. Svenska akademiker presterar bra både inom framtagning av ny teknik och inom interaktion med näringslivet. Universitetsanställda står bakom 5–7 procent av det totala antalet svenska patent vid European Patent Office. Siffror som ligger i nivå med – och till och med lite över – USA:s, som ofta används som måttstock i de här sammanhangen.

– Det finns inga belägg för att Sveriges akademiska sektor presterar dåligt inom kommersialisering.

När det gäller entreprenörskap ser det inte riktigt lika bra ut. Sverige hamnar regelmässigt en bit ner på listorna när egenföretagande, nyföretagande och vilja att starta företag undersöks – i exempelvis den årliga Global Entrepreneurship Monitor (GEM).

– Frågan är hur entreprenörskapet påverkar andra utfallsvariabler, som tillväxt, sysselsättning och innovation? Här är forskningen inte entydig. Att ha en större andel snabbväxande företag verkar gynna tillväxten. Sysselsättningen kan gå åt båda hållen totalt sett, bland annat beroende på om ett nytt företag gör så att ett eller flera andra företag går i konkurs.

– Kvaliteten på entreprenörskapet verkar vara avgörande. Det är därför av stort intresse för policy att veta mer om vilken typ av entreprenörskap som kan vara aktuellt att stödja, konstaterar Martin Andersson.

-Cesisforskarna Hans Lööf och Maxim Savin har grävt djupare i frågan om vilken utdelning satsningar på forskning ger. I kapitlet Vem är mest innovativ? har de studerat 355 000 patent som beviljats av den amerikanska patentmyndigheten USPTO. 11 europeiska länder och 18 branscher har studerats under en 15-årsperiod. I vilket land får en krona som investeras i forskning och utveckling störst effekt?

– Ett lands förmåga att skapa nya innovationer handlar inte bara om hur många miljarder kronor man satsar på forskning och utveckling, utan också om hur effektivt pengarna används, säger Hans Lööf.

Resultaten visar att både FoU-utgifter och antal patent varierar kraftigt mellan olika branscher och länder. FoU-utgifterna per anställd är exempelvis 100 gånger större i läkemedelsbranschen jämfört med textil-, beklädnads- och läderbranschen. Antalet patent per sysselsatt är omkring 100 gånger så stort inom branschgruppen datorer och kontorsmaskiner som inom textil- och träindustrin.

– Genom att ta hänsyn till de branschspecifika skillnaderna i FoU och patent, ställer vi frågan: Allt annat lika, i vilket av de elva länderna har en investerad FoU-krona störst sannolikhet att resultera i ett USPTO-patent? Vi visar på stora skillnader i FoU-produktiviteten inom samma branscher tvärs över Europa. Några länder är alltid, eller nästan alltid, i en ledande position inom de 18 branscherna och några länder är alltid, eller nästan alltid, i en bottenposition.

– Det tyder på att de mest framgångsrika länderna är de som bäst lyckats utveckla och anpassa sina institutioner till innovationsverksamhetens behov. Dessa institutioner kan definieras som ”spelreglerna i ett samhälle” och här ingår exempelvis lagar, förordningar, moraliska normer och kvaliteten på utbildningssystemet, säger Lööf.

Framgångsrikast av alla på detta är Sverige. Lööf och Savin kommer fram till att Sverige har det effektivaste innovationssystemet bland de undersökta länderna. Det gäller för både hög- och lågteknologiska branscher. I 12 av de 18 undersökta branscherna är sannolikheten att en FoU-krona resulterar i ett nytt beviljat USPTO-patent störst, eller näst störst, i Sverige. Även Nederländerna, Finland och Tyskland har hög FoU-produktivitet. I andra änden av spektrumet hittar vi Italien, Spanien och England som skapar få patent per forskningskrona, relativt sett.

Det finns också skillnader i vilka länder som ”tjänar” mest på att ett nytt företag startas, åtminstone när det kommer till innovation. Joakim Wincent, Sergey Anokhin, Erkko Autio och Håkan Ylinenpää undersöker sambandet i sitt kapitel Nyföretagande och innovation.

– Det har länge antagits att det finns ett generellt positivt samband mellan nyföretagande och innovation, och många länder anpassar sin politik efter detta. Men vår studie visar att den politiken inte nödvändigtvis är välgrundad i forskningen, säger Håkan Ylinenpää.

– Vi visar i stället att sambandet i hög grad är beroende av vilken typ av företagande det handlar om, och av ett lands utvecklingsnivå. Sambandet är positivt i utvecklade länder som Sverige, men negativt i länder i tidiga utvecklingsskeden.

-Förklaringen ligger i de olika typer av möjligheter som exploateras. Entreprenörer som är verksamma i mindre utvecklade länder riktar vanligen in sig på affärsidéer med en låg innovativ nivå, det vill säga de imiterar redan befintliga koncept. Drivkraften för att engagera sig i sådana affärsmöjligheter är ofta nödvändighetsbaserad, det är ett så kallat levebrödsföretagande. Inte sällan är det enda alternativet till arbetslöshet. Entreprenörer i utvecklade länder exploaterar i större utsträckning högkvalitativa, innovativa möjligheter som stimulerar teknisk utveckling och sporrar den globala innovationen.

– Vi ifrågasätter överdrivet enkelspåriga och ogenomtänkta policyinitiativ där ett ökat nyföretagande förutsätts ha positiva effekter på ett lands innovativa förmåga. Att främja entreprenörskap i hopp om att stimulera innovation är ett tveksamt val för länder i ett tidigt skede av utvecklingen. I senare stadier av utveckling är det tvärtom rätt väg att gå. Detta bör inte tolkas som att vi föreslår att mindre utvecklade länder ska sluta stödja sina nyföretagare – bara att det är fel att insatserna motiveras av innovationsfrämjande argument.

– Vi vill även peka på behovet av en särskild policy i utvecklade länder som stöttar höginnovativa gaseller och den innovativa utvecklingskraft som finns i den typen av företag, säger Håkan Ylinenpää.

Kontakta martin.andersson@circle.lu.se, hans.loof@indek.kth.se, hakan.ylinenpaa@ltu.se

Mer om rapporten

Det innovativa Sverige. Sverige som kunskapsnation i en internationell kontext har producerats i samarbete mellan Vinnova och Esbri under 2013.

Nio forskare har bidragit till rapporten: Martin Andersson, Circle, Sergey Anokhin, Ciir, Erkko Autio, Ciir, Olof Ejermo, Circle, Niclas Lavesson, Circle, Hans Lööf, Cesis, Maxim Savin, Cesis, Joakim Wincent, Ciir, och Håkan Ylinenpää, Ciir.

Det innovativa Sverige finns att beställa i tryckt format från www.vinnova.se

Den finns även att ladda ner här.

Mer om centrumen

Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies och har sin bas på KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Läs mer på www.cesis.se

Ciir står för Centre for Interorganisational Innovation Research och finns vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Läs mer på www.ciir.se

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy och är knutet till Lunds universitet. Läs mer på www.circle.lu.se

Cesis, Ciir och Circle får alla finansiering av Vinnova inom programmet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”—–