HALLÅ DÄR! Professor Ester Barinaga – författare till ny bok om lokala valutor – ”Inte svårare än att arrangera Eurovision”

Den sociala innovationen lokal valuta är idag ett bra komplement till det vanliga penningsystemet i många länder. Särskilt viktig är den vid kristider och budgetnedskärningar. Men i Sverige är okunskapen om fenomenet stor, och rädslan för det nya utbredd. Det menar entreprenörskapsprofessor Ester Barinaga vid Lunds universitet, som nyligen gett ut boken Remaking Money for a Sustainable Future: Money Commons (gratis nedladdning). I den beskriver hon lokala valutor och hur de kan hjälpa oss ur ekonomiska kriser – om vi vågar satsa.

Du har forskat på lokala valutor i många år. Vad är grejen med de?

– Det är ett penningsystem som kompletterar den nationella valutan och designas efter det lokala behovet. Hur den designas hänger ihop både med valutans syfte och aktörerna som är involverade i initiativet.

– Ibland är det den offentliga sektorn, staden, som driver valutan tillsammans med näringsliv och medborgare. Till exempel för att integrera människor på arbetsmarknaden eller få människor att göra mer hållbara val i sin vardag.

Ge exempel på en framgångsrik lokal valuta.

– Oj, det finns så många världen över. En lokal valuta är den i Lissabon, Portugal, där en stadsdelsdirektör var trött på att stadens invånare inte sopsorterade, trots stora kampanjer. Då valde stadsdelen att införa ett system där människor fick betalt i en lokal valuta för varje kilo skräp de sorterade. Det fick fart på sopsorteringen hos folket, som glatt kunde springa i väg och handla bullar eller tomater i de lokala butikerna för de ”nya” pengarna. På bara tre månader hade staden lyckats med en hållbar beteendeförändring.

– I boken finns det exempel på liknande spanska och brasilianska stadsvalutor som uppmuntrar den gröna omställningen eller fungerar som medborgarlön.

– I andra fall är det enbart näringsidkare som använder valutan sinsemellan för att sälja varor och tjänster med varandra. I boken skriver jag om den lokala valutan ”Sardex” på Sardinien, Italien, som små och medelstora företag startade efter finanskrisen 2008. Den används idag av över 4 000 företagare. Även i Schweiz finns en valuta som startades 1934 och används än idag av mindre företag. Det har visat sig vara ett framgångsrikt recept vid ekonomiska kriser.

I boken har du flera internationella exempel på hur lokala valutor används för att stävja ekonomiska kriser lokalt, men också för att komma till rätta med andra stora samhällsutmaningar som fattigdom och klimatkris. På vilket sätt skulle lokala valutor kunna användas i Sverige?

– Precis på lika många sätt. Om vi tar den pågående lågkonjunkturen som exempel, skulle ett stort antal företagare slippa gå i konkurs om de hade en lokal valuta att köpa och sälja med. Då främst näringsidkare emellan.

– Eftersom folk inte spenderar så mycket pengar i lågkonjunkturer, har företagarna svårare att få pengar att betala fakturor med eller göra satsningar som behöver göras för att vara konkurrenskraftiga. Kan man i stället handla med lokala valutor skulle det skapa en större motståndskraft hos företagen.

– I Holland har två större städer, Groningen och Emmen, var sina lokala valutor som de använder i olika syften. I ett projekt betalade man invånare med stadsvalutan för att få dem att svara på en enkät om sina konsumtionsmönster. Med de pengarna kunde de sedan handla i de lokala affärerna. Så valutan kan även få konsumenter att spendera mer i lågkonjunkturer.  

Hur rimmar lokala valutor med välfärdssamhället och skatteintäkter?

– Det beror helt på vilken stadsvaluta det handlar om. I Holland, till exempel, byter affärer den lokala valutan mot Euros. Och i en stad i Katalonien går det att betala kommunala avgifter och skatter i den lokala valutan. Så det finns många modeller för det.

Vem får absolut inte missa att läsa din bok?

– Alla borde läsa den förstås (skratt). Men jag skulle bli särskilt glad om kommunala tjänstemän och kommunpolitiker läser den. Det är där vi behöver börja. Det finns allt för starka lobbygrupper inom bank- och finanssektorn för att kunna ändra det konventionella penningsystemet. Men på kommunnivå kan det växa fram goda exempel som sedan går att ta vidare.

– Vissa tror att det är en jättestor grej att få i gång en lokal valuta. Men det är inte ett större projekt än att arrangera Eurovision. Däremot är det mer främmande, så det krävs mod.

Kontakta ester.barinaga@fek.lu.se