Hallå där! Johan Kuylenstierna – ny generaldirektör för Formas

Miljöforskaren Johan Kuylenstierna har precis lämnat toppjobbet som ordförande i Klimatpolitiska rådet. Tidigare var han chef för Stockholm Environment Institute och har jobbat med dricksvattenprojekt inom FN. Många känner honom som miljöexperten i TV 4:s Klimatkollen. Den 6 september tillträdde han som ny generaldirektör för forskningsfinansiären Formas.

Grattis till nya tjänsten! Hur har första tiden på jobbet varit?

– Tack! Jag har blivit positivt överraskad. Formas är, utöver forskningsfinansiär, en professionell verksamhet med hög intern kompetens och värdefulla kontakter både i forskarsverige och internationellt. Det är ett intressant komplement till vårt arbete med utlysningar och systematiska forskningssammanställningar.

Du har jobbat med klimat-, vatten- och hållbarhetsfrågor länge på policynivå i Förenta nationerna (FN) och i Klimatpolitiska rådet. Men också på en mer praktisk nivå som till exempel vd på en forskningsstiftelse. På vilket sätt märker Formas av att de har fått dig som chef?

– Svårt att säga. Jag tog över efter en generaldirektör som även hon har bred erfarenhet från politik och forskning. Jag drivs av att vara lösningsorienterad och kommer att jobba mycket med nyttiggörandet av forskning. Inte enbart att kommunicera forskningens resultat, utan att aktivt översätta forskning så att den kan bli mer användbar för olika samhällsaktörer. På så vis kan vi bidra till samhällsutveckling och lösa de stora utmaningarna med klimatkris, naturresursfrågor, säkerhetsfrågor samt vatten-, energi- och livsmedels-försörjning.

Vilken koppling gör du mellan innovation och klimat?

– Ny teknik kommer inte att ensamt rädda mänskligheten. Innovationer till exempel kopplat till klimat är därför mycket bredare än att enbart handla om teknik. Lika viktigt är innovation inom policy och förvaltning, näringslivets utveckling och omställning och förstås innovation i samverkan och nya arbetssätt. Klimatet är kopplat till hela samhället och innovation skär genom alla system. I EU:s gröna giv kopplar man tydligt ihop klimatfrågan med samhällsutveckling, entreprenörskap och affärsutveckling, nya jobb och rättvisefrågor. Innovation är även en viktig del i diskussioner om livsstilsförändringar.

Vilka satsningar gör Formas för att främja innovationsutveckling?

– Innovation är integrerat i allt vi gör och tänker. Vi har flera verktyg för det. Till exempel Impact innovation tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten, som är ett innovationsprogram för hållbar utveckling. Vi har också en strategi som integrerar innovation som del av våra nationella forskningsprogram.

Hur ska Sverige fortsätta ligga i framkant när det kommer till forskning inom innovation i gröna näringar och stadsutveckling?

– Vi och andra forskningsfinansiärer ska fortsätta prioritera satsningar på innovation. Och vi behöver jobba med det som en integrerad del i alla utlysningar. Därför har vi nära samarbeten med till exempel Energimyndigheten, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.

– Sverige är känt för att jobba framgångsrikt med samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. Vi måste fortsätta jobba nära varandra, inte minst i frågor som rör kunskap om innovation kopplat till samhällsomställningsfrågor. Det finns många bra exempel på det, som industrins färdplaner för omställning, Fossilfritt Sverige, med tydliga behov och målbilder.

– Skogsbruket är en stark ekonomisk bransch med stora förutsättningar för innovation. Medan jordbruket är en bransch som består av väldigt många och ofta ganska små verksamheter, vilket innebär särskilda utmaningar för investeringar i omställning och exempelvis klimatanpassning. Hållbarhet och innovation inom jordbruksnäringen handlar därför inte minst om affärsmodeller och långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Hur viktigt är det med forskningskommunikation för nyttiggörandet av forskning? Och vilken prioritering har det i Formas arbete?

– Det är extremt viktigt för oss. Vi har till exempel separata utlysningar med fokus på forskningskommunikation. Och i de större programmen är det en viktig och integrerad del. Forskningen måste kunna förklara komplexitet och samband och samtidigt lyfta lösningar och åtgärder för att resultaten ska komma till användning i samhället.