FSF forskar om glokalt företagande

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2006:

Företagande är inte antingen eller – det är både och. Detta perspektiv genomsyrar ett av FSFs pågående forskningsprogram. Lokal företagsamhet belyses ur en global synvinkel, rurala influenser blandas med urbana och ”enkel” teknologi analyseras tillsammans med mer komplex.

Forskningsprogrammet Företagandet i lokal och regional utveckling leds av professorerna Bengt Johannisson, Växjö universitet, och Åsa Lindholm-Dahlstrand, Högskolan i Halmstad. Totalt engagerar det ett 15-tal forskare och doktorander, från Luleå i norr till Halmstad i söder.

– Vi ser det inte som vår uppgift att göra breda studier och stora kartläggningar. I stället gör vi många punktinsatser, säger Bengt Johannisson.

Inom programmet studeras exempelvis lokala och regionala företagsklimat, samspel mellan olika typer av företag inom och mellan regioner samt universitetens och högskolornas betydelse för regional utveckling och tillväxt.

Enkel och komplex teknologi

De tre dimensionerna lokal respektive global omvärldssyn, rural respektive urban livsform och enkel respektive komplex teknologi utgör grunden för samtliga projekt.

– Oavsett om ett företag är verksamt på en mindre ort eller i en storstad måste det samarbeta lokalt och regionalt. Samtidigt måste företaget jobba systematiskt för att hantera globala utmaningar. Man kan alltså inte agera antingen lokalt eller globalt, utan måste göra både och. Svenska företagare pratar, köper och säljer ofta i ett lokalt nätverk, men det måste utvidgas och länkas in i globala produktionssystem.

Företag som utnyttjar sin lokala identitet, men också tar del av de globala strömningarna i samhället, kan kallas ”glokala”. På samma sätt är det viktigt att bejaka både rurala och urbana värden, i stället för att kontrastera dem mot varandra. Den tredje dimensionen handlar om två olika bilder av kompetens.

– Å ena sidan har vi bilden av entreprenörskap som något man lär sig långsiktigt och praktiskt. Det är en tyst, erfarenhetsmässig, kunskap som brukar förknippas med Gnosjö. Å andra sidan har vi det mer avancerade, vetenskapliga kunnandet.

– Vissa innovationer kräver en kombination av olika vetenskapliga kunnanden, men vi behöver också hantverksmässig kunskap. Inom forskningsprogrammet studerar vi både den kvalificerade, formella kunskapen och det praktiska vetandet, säger Johannisson.

Effekter av innovationer

Just mötet mellan innovation och entreprenörskap är något som intresserar Åsa Lindholm-Dahlstrand mycket. Tillsammans med Eva Berggren kommer hon att undersöka det i ett helt nystartat projekt inom forskningsprogrammet.

– Eva och jag vill studera effekterna av att universitetsinnovationer kommersialiseras i form av nya företag. Mer specifikt kommer projektet att analysera de indirekta tillväxteffekterna av högskoleavknoppningar i Halmstadsregionen.

– I ett senare skede är det också möjligt att studien vidgas till att inkludera fler regioner, till exempel sådana med en mer komplex teknologibas, säger Lindholm-Dahlstrand.

Ett annat forskningsprojekt inom programmet handlar om klimatet för mikroföretag (se separat artikel nedan). Ytterligare exempel är Joakim Winborgs forskning om olika finansieringsmodeller för företag lokaliserade till forskningsparker och landsbygd, och Håkan Ylinenpääs granskning av olika triple helix-varianter ur ett regionalt perspektiv. Andra forskningsprojekt ska studera företagsamheten i Ockelbo, Västerås respektive Trångsviken. Resultaten kommer att publiceras i en bok lagom till FSFs Småföretagsdagar 2008.

För mer info: bengt.johannisson@vxu.se, lindholm.dahlstrand@set.hh.se———–