Från kreatör till entreprenör – så ser svårigheterna ut

Tanken på att andra skulle betala för ens konst kan kännas både svindlande och lockande. Men att gå från kreatör till entreprenör kan innebära stora inre konflikter.

Kreatörer som skapar konst utan att ta betalt för den, står ofta stadigt i sitt görande. De utgår från en idé som grundar sig i egen njutning. Och den är gränslös. Det tecknade, målade eller skrivna kan vara det bästa de har hört eller sett. När konsten väl exponeras för en dömande omvärld riskerar magin att brytas. Så förklarar forskaren Tobias Malm ambivalensen i att gå från kreatör till entreprenör.

– Ens värld riskerar att gå i spillror när det man skapat ska värderas – estetiskt och i pengar. Det blir en slags förnedring och psykologisk konflikt. Vissa kreativa människor avstår därför från att exponera sin konst på en marknad.

Tobias Malm använder begreppen ”skapandepol” och entreprenörskapspol” för att beskriva de olika identiteterna som skapande entreprenörer rör sig emellan.

Sakta men säkert letar kreatören sig över till entreprenörskapspolen; hen gör några enstaka affärer på sin konst, går en kurs i marknadsföring, e-handel eller ekonomi. Efterfrågan ökar och euforin inträder: ”Wow, människor vill verkligen köpa min produkt!” Kanske kan hen till slut säga upp sig från jobbet och fullt ut satsa på entreprenörskapet.

– Väl där, i entreprenörskapspolen, finns en sorts logik som bygger på det sociala mötet. Det uppstår naturligt och är i sig meningsfullt. Entreprenörskapet bygger relationer med omvärlden. På den sidan myntet finns inga problem i att tjäna pengar på sin konst, säger Tobias Malm.

Enligt honom uppstår utmaningen i att gå från kreatör till entreprenör i ett senare skede.

– När jag har sålt samma produkt under en längre tid efterfrågar kunderna något nytt. Då behöver var jag tillbaka till skapandepolen, mitt ursprung: Vem var jag då när jag skapade den eftertraktade produkten? Vad gillade jag? Kan jag skapa utifrån egen lust utan att bli alltför påverkad av kommersiella krafter? Den här fasen kännetecknas av hög ambivalens och prestationsångest.

Skillnad på ett paket blöjor och en teaterföreställning
För musiker i ett coverband inträder sällan den typen av ambivalens. Hela affärsidén med ett coverband är att enbart spela musik som kunderna gillar.

– Den totala anpassningen efter kunden gör att coverbandet ständigt befinner sig i entreprenörskapspolen. Många kreatörer vill inte hamna där. De vill kunna skapa utifrån egen lust – allt annat är ytligt och oäkta, säger Tobias Malm.

Men förväntningar på att konsten är sprungen ur något äkta finns också hos kunderna. De attraheras av konst som verkar ha skapats genom genuina känslor och intressen – inte för att publiken ska njuta. På så vis är konstkonsumenten den hårdaste domaren. Förväntningarna på en teaterföreställning skiljer sig stort från förväntningarna på alldagliga förbrukningsvaror.

– Ingen vill bli överraskad av ett stycke blöjor, men det förväntas vi bli av konsten.

Kreatörer som befinner sig en bit in i karriären har lärt sig att smidigare pendla mellan skapandepolen och entreprenörskapspolen. Ambivalensen är inte lika påtaglig för dem.

– Det är helt klart en lärprocess. Man får inte ge upp, ambivalens och växlingar mellan olika identiteter kan så småningom bli en naturlig del av den skapande personen, säger Tobias Malm.

Kontakta Tobias.malm@smi.se

Tobias Malms avhandling Konsten att hålla ihop – om lärande och organisering i rockband finns att läsa som pdf.

Läs också intervjun med Tobias Malm om hur kreativitet och identitet påverkas av coronakrisen.———