Framgång och fall skapar svensk tillväxt

–

Tillväxt genereras när idéer och innovationer exploateras i nya såväl som existerande företag. Men att olönsamma företag läggs ner i tid är också viktigt för en gynnsam ekonomisk utveckling. Detta är några av grunderna i den svenska tillväxtskolan, en unik nationalekonomisk forskningstradition som vuxit fram i Sverige under de senaste hundra åren.

-fnuttDen svenska tillväxtskolanfnutt var temat för den konferens som Ratioinstitutet* anordnade i Stockholm 18 oktober. Det är även titeln på en ny bok med bidrag från en rad svenska forskare. Skolans kanske mest framträdande forskare är professor Erik Dahmén, vars avhandling från 1950 analyserar nyföretagande, utveckling och död i svenskt näringsliv åren 1919-1939. Nils Karlson, filosofie doktor och vd för Ratioinstitutet, var därför extra glad över att kunna hälsa den 86-årige Dahmén välkommen till konferensen.

I sitt inledande anförande presenterade Karlson även mindre glädjande siffror över hur Sverige dalat i fnuttvälfärdsliganfnutt. 1970 hade vi den fjärde högsta BNP per capita i världen. 1980 hade vi halkat ner till plats 8, och tjugo år senare till plats 17. Men Nils Karlson var ändå hoppfull.

– Den forskning som kommer att presenteras här i dag ger en hel del svar på hur vi ska ta oss ur denna utveckling. Den påverkar företag, industrier och hela samhället, sa han.

-Nils Karlson och Dan Johansson, även han filosofie doktor och verksam vid Ratioinstitutet, har varit redaktörer för boken fnuttDen svenska tillväxtskolanfnutt. Förutom dem medverkar nio andra svenska forskare. Under konferensen presenterade Karlson och Johansson boken i korthet. Teoribildningen handlar om tillväxtens dynamik: hur nyheter uppkommer, hur äldre varor och metoder konkurreras ut och hur det institutionella ramverket påverkar företagen. Utvecklingsblock, kompetensblock och kreativ förstörelse är tre av nyckelbegreppen

Tävlan och experimenterande

Karlson och Johansson konstaterade att den svenska tillväxtskolan varken rönt det politiska eller akademiska intresse den förtjänar. Ändå har dess synsätt i praktiken präglat svenskt företagande från mitten av 1800-talet och drygt hundra år framåt, det vill säga under den period då grunden för svenskt välstånd lades. Företagares tävlingsinstinkt och experimentlusta är två viktiga egenskaper som driver på utvecklingen.

– Andra ekonomer talar om jämviktslägen, men inom den svenska tillväxtskolan menar vi att företagen hela tiden tävlar med varandra. Konkurrensen är en strid på liv och död!

– Ekonomin är experimentellt organiserad, det handlar om trial and error. Detta vet alla företagare, men inte alla ekonomer, sa Nils Karlson.

Teknologier och företag som kompletterar varandra bildar, enligt Erik Dahméns terminologi, fnuttutvecklingsblockfnutt. I dessa block – eller fnuttklusterfnutt för att använda en modernare term – skapas synergieffekter och därmed tillväxt. Professor Gunnar Eliasson är en annan av den svenska tillväxtskolans förgrundsgestalter. I hans forskning är fnuttkompetensblockfnutt centrala för tillväxt. I kompetensblocken ingår åtta typer av aktörer: avancerade kunder, uppfinnare, innovatörer, entreprenörer, industrialister, riskkapitalister, aktörer på andrahandsmarknaden och yrkeskunnig arbetskraft. Alla är de lika viktiga. Dan Johansson sammanfattade Eliassons kompetensblocksteori.

– För det första måste kompetensblocket vara komplett. Om till exempel skatter hämmar venturekapitalisterna får vi ingen ekonomisk tillväxt. För det andra krävs en kritisk massa – det räcker inte med exempelvis en entreprenör.

– Andra slutsatser är att det inte går att centalplanera fram tillväxt, och att kompetensblockets uppbyggnad och funktion är avhängigt de villkor som aktörerna jobbar under, sa Johansson.

Institutioner ska hjälpa, inte stjälpa

Nils Karlson och Dan Johansson avslutade sin presentation av boken med några policyrekommendationer för hur Sverige åter kan bli ett av världens mest snabbväxande länder. De menade att institutioner som hindrar avtalsfrihet, nyetablering och företagande bör avregleras. Skattelagstiftningen måste stimulera såväl riskfyllt entreprenörskap som utveckling av företag till industriell skala, och för att möjliggöra en effektiv avveckling av företag bör konkursinstitutet ses över. Slutligen uppmanade Karlson och Johansson alla politiker att fnuttVärna marknadens institutionerfnutt.

Tre av bokens medförfattare presenterade sina kapitel under konferensen. Först ut var docent Frédéric Delmar, Handelshögskolan i Stockholm. Han har, tillsammans med professor Per Davidsson vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, skrivit kapitlet fnuttTillväxt i små och nya – och något större och mognare – företagfnutt.

Vid sidan av sina egna nyföretagande- och tillväxtstudier har Delmar och Davidsson även sammanställt andras forskning om tillväxt. Några slutsatser de drar är att yngre företag växer mer och snabbare än äldre, företag som växer har större sannolikhet att överleva och tillväxt i små och nya företag är den viktigaste källan till sysselsättning. De konstaterar även att företagarens vilja att växa är avgörande – och långt ifrån alla vill växa.

– Men alla företag bör heller inte växa. De flesta dras med dåliga affärsidéer eller dåligt management, sa Frédéric Delmar.

Delmar och Davidsson finner att lönsamhet driver tillväxt – inte tvärtom. Tillväxt är en endogen, självgenererande, process. När ett företag väl börjat växa tenderar det att fortsätta.

– Det finns en spänning i att vara liten och flexibel, eller att växa och bli större – men därmed också mindre flexibel, sa Delmar.

Konkurser inget reningsbad

Docent Karl Gratzer, verksam vid Södertörns högskola, presenterade därefter i korta drag sitt kapitel fnuttKonkursinstitutet som finansiell institutionfnutt. Han konstaterade att konkurser vanligen betraktas utifrån två huvudsakliga perspektiv. Enligt finansiell teori ses konkurser som ett fnuttreningsbadfnutt, där resurser flyttas från ineffektiva till effektiva företag. Enligt schumpeteriansk teori handlar det i stället om kreativ förstörelse: avveckling av gamla företag leder till förnyelse på marknaden.

– Vi måste komma loss från bilden av konkursen som ett reningsbad. Det är inte alltid de ineffektiva och obsoleta företagen som läggs ner.
– I Sverige utnyttjas konkurssystemet annorlunda än i andra länder. Vi leder konkursligan och dessutom ökar andelen konkurser med brottsligt förfarande, sa Karl Gratzer.

Siste man ut var professor Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm, som tillsammans med Dan Johansson författat kapitlet fnuttInstitutionerna, företagandet och tillväxtenfnutt. Han konstaterade att utan entreprenörskap får vi knappast se någon långsiktig tillväxt, men de spelregler som samhällets institutioner sätter upp gynnar inte entreprenörerna. Spelreglerna måste därför ses över, anser Henrekson och Johansson.

– Man kan inte på förhand plocka ut vinnare, men man kan däremot skapa förutsättningar för att många företag startas, sa Magnus Henrekson.

Henrekson och Johansson pekar i sitt kapitel på tre konkreta åtgärder: skatterna bör sänkas, arbetsmarknaden och lönebildningen avregleras och näringsfriheten utökas till utbildnings-, vård- och omsorgsmarknaderna.

Konferensen avslutades med en paneldebatt. I panelen satt Erik Dahmén, Marcus Wallenberg, vd och koncernchef för Investor, Lars Ivan Jansson, vd för Wasa Express och Åkeri, Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, samt Gunnar Eliasson, KTH. Dahmén inledde debatten med att konstatera att det skulle behövas en hel föreläsningsserie för att täcka in alla aspekter på det intressanta ämnet. Vidare nämnde han en rad negativa faktorer som påverkar den svenska tillväxten: det har skett en betydande upplåning utomlands, penningrörelsen har försämrats och industrin har sålts ut och pengarna hamnat i fonder.

– Värdet av den svenska valutan mätt i andra valutor är sannerligen heller ingen uppmuntrande bild. Man kan ju gissa varför det aldrig berörs i den politiska debatten, sa Erik Dahmén.

Mental förändring krävs

Marcus Wallenberg menade att Sverige måste benchmarka sig mot andra länder på en rad områden. Till exempel skattelagstiftningen och arbetsmarknadspolitiken måste utformas på bästa sätt om vi ska kunna locka hit kapital, entreprenörer och forskare.

– Om vi inte får till en mental förändring får vi ingen tillväxt heller. Förändringen ska inte bara ske hos politikerna – de förstår nog detta redan – utan även hos de bredare folklagren, sa han.

fnuttFortsätt reformera reglerna!fnutt uppmanade egenföretagaren Lars Ivan Jansson. I mitten av 1980-talet tog han över familjeföretaget, trots att föräldrarna egentligen aldrig uppmuntrat honom till det.

– Pappa kände sig misshandlad av systemet, och de förbättringar som skett sedan jag tog över har ännu inte gett utslag. Vi måste minska antalet snubbeltrådar för företagarna. LAS är ett kraftfullt hinder för småföretagare, sa Jansson.

Stefan Fölster tyckte sig se ett trendbrott där storföretag – fnuttroffarföretagfnutt – betraktas med allt större misstänksamhet, medan bilden av mindre företag är mer positiv än någonsin.

– Detta märks även i litteraturen. I Bamsetidningen är Krösus Sork inte längre den enda företagaren. Bamses mormor, som säljer leksaker som Bröderna Bäver tillverkat, står för en alternativ bild av vad företagande är.

Fölster pekade även på vikten av ett gott lokalt företagsklimat.

– Jag talade med entreprenören bakom Ishotellet, och han berättade att kommunen inte direkt uppskattar hans insats. De jagar honom med bygglovsärenden och drar då och då in hans utskänkningstillstånd. Nu är ju hans företag så pass stort att han klarar sig – men småföretagen kanske inte gör det.

Gunnar Eliasson såg Sveriges brist på kompetenta finansiärer som en stor svaghet. Det gör att mekanismerna inte fungerar eftersom få entreprenörsföretag kan omvandlas till industrier.

– För hundra år sedan hade vi en svensk Silicon Valley-upplevelse. Mer än hälften av dagens storföretag skapades när skråväsendet avskaffades. Men nu har vi reglerat oss tillbaka till skråväsendet.

För mer info: dan.johansson@ratioinstitutet.nu

* Ratioinstitutet är ett nytt, självständigt, forskningsinstitut med tvärvetenskapligt fokus. Bland intresseområdena finns samhällelig dynamik, industriell utveckling och politisk förändring. För mer info, besök www.ratioinstitutet.nu—-