Forskning för framsteg

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2016:

Vid Cesis, Ciir och Circle bedrivs forskning om innovationssystem, på initiativ från Vinnova. I Entré har vi under de senaste åren rapporterat om en mängd olika forskningsprojekt som startats på de tre centrumen. Nu har det blivit dags att göra en återblick: Vad hände sedan?

Forskningens effekter kan vara många och olikartade. Exempelvis kan ett forskningsresultat som får spridning och genererar många citeringar påverka teoribildningen inom sitt fält. Forskning som kommersialiseras kan, i företagsform, skapa arbetstillfällen och tillväxt. Och när forskningsfronten kommuniceras till studenter innebär det att den allra senaste kunskapen kan komma till direkt nytta på deras framtida arbetsplatser.

I vår bevakning av Cesis, Ciir och Circle har vi stött på forskningsprojekt inom många olika områden, som genererat skilda effekter. Nu har vi frågat två forskare vid varje centrum om vad som har hänt med projekten sedan vi talades vid sist.

I Entré nummer 1-2011 berättade Anders Broström om hur Cesis investerade i moderna, heltäckande databaser där material från en rad olika källor kombineras. Och satsningarna har fallit väl ut.

– Svenska registerdata är fortfarande väl ansedda i forskarvärlden. Det utvecklas ständigt nya, förbättrade databaser över företags verksamhet, men inga som täcker en hel population med stora och små, växande och krympande, tjänstebaserade och tillverkande företag på det sätt som de skandinaviska ländernas registerdata. Våra databaser fortsätter att öppna spännande möjligheter, säger Anders Broström.

Om man tittar på de senaste fem årens Cesisforskning som bygger på registerdata har två teman rönt störst intresse: nyföretagande och arbetskraftsrörlighet. Ibland kombineras de, som i studier av avknoppningar från befintliga företag. I forskningsresultaten ser Broström flera implikationer för politiker och företagare.

– Det finns självförstärkande mekanismer inbyggda i en dynamisk regionalekonomisk miljö. De viktigaste politiska insatserna för att vårda en sådan miljö handlar om övergripande frågor som utbildning, företagande, FoU, integration och bostäder – snarare än om en snävt definierad politik för att främja nyföretagande.

En annan lärdom är att nya, livaktiga företag växer fram genom avknoppningar från befintliga, framgångsrika företag. Anders Broström konstaterar också att företag med direkt ursprung i universitet och högskolor är mer innovativa än andra jämförbara företag, inte minst då de upprätthåller viktiga band till de akademiska miljöerna.

– Avknoppningar från högskolan kan vara samhällsekonomiskt värdefulla. Eftersom den privata avkastningen är begränsad kan det finnas skäl för staten att stödja sådan verksamhet, så länge den underliggande forskningen har nyhetsvärde och håller hög kvalitet.

I Entré nummer 3-2013 intervjuade vi Cesisforskarna Börje Johansson och Hans Lööf. De berättade bland annat om företags förmåga att ta till sig extern och intern kunskap, och omsätta den i innovationer och tillväxt. Artikeln lästes av Anette Rhudin, projektledare på Stiftelsen Inova, och gav henne inspiration. I en ansökan till Tillväxtverket stödde hon sig på Cesisforskningen. Det mynnade ut i det treåriga projektet Tillväxtmotor, som har fått totalt 7,5 miljoner kronor från EU och nationella finansiärer.

Projektet innebär att ett 20-tal mindre företag i Värmland, som bedömts ha tillväxtpotential, får en extra skjuts i form av extern styrelsekompetens. En första avstämning visar på goda resultat, både för företagens omsättning och lönsamhet. Utöver den väldigt konkreta effekten har Johanssons och Lööfs forskning också uppmärksammats inom akademin. Artikeln R&D Strategy, Metropolitan Externalities and Productivity: Evidence from Sweden har nominerats till Industry & Innovation Druid Award for Best Paper 2016.

– Företagen i Tillväxtmotor visar på den så kallade spillover-effekt som vi skattar fram i vår artikel med data från hela Sverige, säger Hans Lööf.

Ciirforskaren Vinit Parida berättade i Entré nummer 3-2014 om forskningsspåret tekniska innovationer för den åldrande befolkningen. Inom segmentet finns stora möjligheter, men också utmaningar. Projektets mål var att förstå de äldres behov, och ta reda på hur entreprenörer kan möta behoven. I dag vet forskarna mer.

– Allt fler blir allt äldre, över hela världen. Ny teknik skulle kunna öka deras livskvalitet och självständighet, men de äldre är själva inte övertygade. Därför är de inte heller beredda att använda nya verktyg. Att investera tusentals euro i teknologi som sedan inte används är ohållbart, säger Vinit Parida.

En enkät på temat sociala medier och hälsa besvarades av 610 äldre personer. Den visade att allmänt teknikvana individer var mer benägna att se sociala medier som en möjlig väg till hälsorelaterad information.

– Entreprenörer måste förstå och hantera den oro och andra känslor som många äldre upplever gentemot ny teknik.

Sara Thorgren är involverad i ett Ciirprojekt där inriktningen är att utveckla teori inom ett nytt forskningsområde, snarare än att generera policyimplikationer. Projektet handlar om passion i arbetslivet, och vi skrev om det i Entré nummer 2-2013.

– Vi började forska på passion 2011, och låg helt rätt i tiden. Många parallella forskargrupper runt om i världen började intressera sig för passion då, och utvecklingen har gått snabbt, berättar Thorgren.

Befintlig forskning om passion för olika aktiviteter, till exempel för ett jobb eller en hobby, delar in den i två typer: harmonisk passion och besatt passion.

– Vår forskning visar att entreprenörer i större utsträckning upplever en besatt passion för sitt jobb, än vad exempelvis sjuksköterskor, banktjänstemän eller säljare gör. Utan tvekan är passionen en viktig drivkraft för entreprenörer, och den kan få positiva effekter. Den besatta passionen kan göra att entreprenörerna agerar proaktivt, tar strategiska risker och arbetar långa dagar. På kort sikt är det gynnsamt, men på längre sikt kan det vara riskfyllt.

– Vår forskning visar också att entreprenörer med besatt passion är överrepresenterade både bland företag som presterar långt över snittet, och bland dem som presterar långt under snittet. I företag där entreprenören har en harmonisk passion är det finansiella läget mer stabilt.

Förlaget Oxford University Press ska ge ut en bok om passion i arbetslivet. Sara Thorgren skriver, tillsammans med forskarkollegorna Joakim Wincent och Silvia Stroe, just nu på ett bidrag till den.

Circlekopplade Jing Xiao var relativt nydisputerad när vi rapporterade om hennes avhandling i Entré nummer 1-2015. Den handlar om hur uppköp av nya teknikbaserade företag (NTBF) driver på utvecklingen och tillväxten. Mojang, King och Toca Boca är tre exempel på svenska spelföretag som köpts upp av utländska aktörer.

– Efter disputationen fick jag en postdokanställning på Circle. Den är kopplad till forskningsområdet regional diversifiering, men entreprenörskap och NTBF är fortfarande högintressant. Jag hoppas få möjlighet att fortsätta studera det längre fram, säger Xiao.

Cristina Chaminade intervjuades i Entré nummer 2-2012 om globala innovationsströmmar: Hur utvecklade länder flyttar FoU-verksamhet till utvecklingsländer, och vice versa. Redan då hade hon lugnande besked. Att forsknings- och utvecklingsavdelningar flyttar utomlands behöver inte alls vara negativt för det land där företaget har sitt säte. Chaminade har särskilt intresserat sig för vad som händer när företag från till exempel Kina och Indien etablerar sig i Europa.

– Att teknikbaserade företag från utvecklingsländer etablerar sig här ger positiva effekter, både för nätverken och den teknologiska kompetensen. Faktum är att effekten är större än när företag från utvecklade länder etablerar sig i Europa.

Cristina Chaminade ser flera policyimplikationer.

– Policymakare behöver förstå värdet av utvecklingsländernas investeringar i Europa. Det är viktigt att regioner kan attrahera ny teknologi och stödja företag att ingå i globala innovationsnätverk, säger hon.

Mer om centrumen

Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies.

Ciir står för Centre for Interorganizational Innovation Research.

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy.

Vinnova har, via programmet ”Dynamiska innovationssystem i omvandling”, finansierat Cesis, Circle och Ciir 2009–2015.

Programmets långsiktiga mål har varit att förbättra företags och organisationers förmåga att hantera strukturella förändringar genom att öka tillgången till praktisk och vetenskaplig kunskap.

Läs mer på www.cesis.kth.se/se, www.ciir.se och www.circle.lu.se