Forskarens fokus på tekniktunga småföretag

Följande text publicerades även i temat ”Nya teknikbaserade företag” som publicerades i Entré nr 3, 2000:

Tekniken får allt större betydelse för tillväxten i samhället. Det har uppmärksammats inom forskningen på senare tid, såväl i Sverige som utomlands. Och det gäller inte bara de stora företagen. Även de små tekniktunga företagen drar nu till sig forskarnas uppmärksamhet.

En stor del av de framgångsrika idéerna, de som verkligen blir något stort, kommer från små och nya teknikbaserade företag. Trots det är kunskapen om den här typen av företag fortfarande bristfällig och forskningen kring dem är inte så utbredd. Men det börjar ta fart nu – en ny inriktning inom entreprenörskapsforskningen som fokuserar på nya teknikbaserade företag tar form. Vilka företag som kan sägas vara nya och teknikbaserade beror lite på vem man frågar. Gunnar Eliasson är nationalekonom och professor i industriell ekonomi vid Kungliga tekniska högskolan. Han forskar bland annat på området ny teknik och kopplingen mellan teknik och ekonomi.

– Jag tycker att man ska vara lite försiktigt med att använda ordet teknik. Jag har en bredare definition av ordet än vad till exempel en ingenjör har. Tekniken används i så många olika sorters företag, inte bara i de man först tänker på.

Nya områden

Gunnar Eliasson ser flera olika utvecklingar inom området ny teknik. Särskilt kring kommunikationstekniken och integrationen mellan datorer och telekom, med Internet som den ultimata manifestationen.

– Andra företag som brukar nämnas i de här sammanhangen är de som sysslar med bioteknologi. Sedan tycker jag att hälso- och sjukvårdsindustrin är en intressant marknad. Den styrs för tillfället av regleringar, men det ska bli intressant att se vad som kan hända här i framtiden, säger han.

På KTHs institution för industriell ekonomi och organisation sitter också ekonomie licentiat Dan Johansson. I en kommande doktorsavhandling tittar han på nya och små företags betydelse för sysselsättningen inom IT-industrin.

– En av de frågor jag har ställt mig är hur viktiga de nya IT-företagen är, och hur mycket de tillför samhället jämfört med andra företag. Jag har kommit fram till att de är extremt viktiga. De har betytt mycket för den ekonomiska utvecklingen och för sysselsättningen under åren 1993-1998.

Dan Johansson har alltså koncentrerat sig på de företag som klassificeras som IT-företag enligt Statistiska centralbyrån. Totalt handlar det om cirka 25 000 företag i Sverige. Hur många företag som ska räknas till begreppet nya teknikbaserade är däremot svårt att säga, men många av dem kan antas återfinnas i den siffran.

Tillväxt skapar jobb

Exakt hur många nya jobb som kommer att skapas är också svårt att säga något om, menar i sin tur professor Eliasson.
– Jag tror att det är bättre att fokusera på tillväxten i ekonomin istället för att hänga upp sig på sysselsättningen. Om det blir tillväxt skapas jobben indirekt, säger han.

Under namnet Centre for research on technology-based entrepreneurship, Create, har en grupp Chalmersforskare på institutionen för industriell dynamik studerat nya teknikbaserade företag: hur de föds, förändras och växer. Även infrastrukturen runt den här typen av företag undersöks, det vill säga kapitalmarknaden, utbildningssystemet och teknikparkerna. Alltså själva förutsättningarna för att företagen ska kunna etableras och utveckla sina idéer.

Positiva förändringar

Sedan Create började söka anslag till sin forskning i början av 90-talet har det hänt en del i det svenska företagsklimatet. Ett av de stora samtalsämnena då var den timglasform som präglade strukturen på Sveriges företagsbestånd. Avsaknaden av medelstora företag ansågs hämma tillväxten. Docent Åsa Lindholm Dahlstrand är en av forskarna inom Create-gruppen.

– När vi började såg det mörkt ut. Tillväxten var låg och man investerade i fel saker. Men på bara fem år har vi sett många positiva förändringar. Inte bara vad gäller tillväxt, utan även hur innovationsstrukturen ser ut. Bland annat venture capital-bolagen har haft en viktig roll i den utvecklingen. Jag är nöjd med svensk tillväxt idag, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Hon menar vidare att den så kallade bristen på medelstora teknikföretag inte är ett svenskt nyckelproblem.

– Timglasstrukturen är inte vårt viktigaste problem. Det kanske inte är ett problem över huvud taget. Hittills har det visat sig vara en effektiv struktur för tillväxt. Men det är viktigt att titta på hur vi ska göra för att inte fastna i utvecklingen.

Även om Åsa Lindholm Dahlstrand är relativt nöjd med svensk tillväxt, så har hon en del förslag på hur det kan bli ännu bättre. En nyckelfaktor i framtiden är att även ta det långsiktiga perspektivet i beaktande. Då måste universitet och företag komma över den tröghet som fortfarande existerar. Ett klimat som kanske inte är riktigt rumsrent idag, men som kan antas bli väldigt viktigt i framtiden, måste skapas. En balans mellan att fokusera på tillväxt på kort sikt och tillväxt på lång sikt måste även tillåtas.

– Ett exempel på trögheten inom universitetsvärlden är att man fortfarande utbildade skeppsingenjörer på Chalmers när varven i Göteborg hade lagts ned. Samtidigt kom den första dataingenjörsutbildningen inte igång förrän 1982, vilket är sent. Om man bara fokuserar på det som skapar massa jobb idag, vad missar man då i framtiden?

Snabbväxande företag

Majoriteten av alla nya teknikföretag bildas genom avknoppningar från andra företag eller från universitetsvärlden. Både små och stora företag kan generera avknoppningsföretag. Oftast är avknoppningarna till en början småföretag, vilket medför att timglasstrukturen ytterligare byggs på.

Avknoppningarna växer snabbt, särskilt de som har sitt ursprung i större företag. Därmed bidrar de snabbt till en ökad tillväxt i samhället. Ett problem med avknoppningsföretagen är att de ofta ligger nära det verksamhetsområde som originalföretaget sysslar med.

– Det kan leda till en konservering av industristrukturen. Om man bara fokuserar på avknoppningar är det svårt för helt nya idéer att komma fram. Därför är universiteten och finanssektorn nyckelaktörer i arbetet med att få fram nya företag, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

De mest radikala idéerna kommer nämligen från universitetsavknoppningar, men de är ofta dåliga på att växa och utvecklas. Därför förespråkar Åsa Lindholm Dahlstrand ett ökat samarbete mellan den privata sektorn och universitetssektorn. Bland annat borde framtidens teknikparker bli en mötesplats för företags- och universitetsvärlden, menar hon.

Gunnar Eliasson på KTH håller med om att företagen som är kopplade till universitet och högskola ofta brister vad gäller själva företagandet.

– Det är mycket viktigt hur ett företag organiseras. Man kan ha jättebra tekniska idéer, men det hjälper inte mycket om organisationen inte fungerar. Den biten brukar universitetsföretag vara dåliga på, säger han.

Stora köper små

Finanssektorns roll är också viktig eftersom de oberoende bolag som investerar i små teknikföretag inte är bundna vid att investera i ett särskilt verksamhetsområde. Ett sätt som annars varit vanligt i Sverige är att större företag har suttit på mycket pengar som de inte fått dela ut, och istället valt att köpa teknikföretag för pengarna. Då har det inte handlat om att köpa upp en konkurrent, utan om en investering, menar Åsa Lindholm Dahlstrand.

– Företagen agerade nästan som venture capital-bolag och svenska storföretag blev duktiga på att köpa små teknikföretag. Risken är återigen en likriktning i industristrukturen, eftersom man köper företag som verkar inom samma område som man själv. De företag som inte har någon koppling till ett storföretag med pengar över, står utan förvärv. Därför är intelligent riskkapital, eller venture capital, mycket viktigt för industristrukturen och för ett gynnsamt tillväxtklimat för nya teknikbaserade företag.

Idag har Sverige ett blandklimat vad gäller investeringar i de nya teknikbaserade företagen. Dels fortsätter storföretagen med sina investeringar, dels växer venture capital-industrin. I USA har venture capital-industrin under flera decennier varit ett nödvändigt hjälpmedel för den starka tillväxten på tekniksidan. I Sverige är intelligent riskkapital ett relativt nytt sätt att finansiera företagande, och den svenska venture capital-industrin anses av många som underutvecklad jämfört med andra länder. Särskilt när det gäller stöd i ett tidigt skede till små teknikbaserade företag.

Satsar på högteknologi

I artikeln Den svenska venture capital-industrin – en stor, diversifierad men ännu omogen ny bransch kan man dock läsa att den svenska venture capital-industrin är en av de största i världen (per capita) och att den dessutom växer mycket snabbt. Artikeln är skriven av Dilek Cetindamar Karaömerlioglu, associate professor för Graduate School of Management vid Sabonci-universitetet i Istanbul och professor Staffan Jacobsson, institutionen för industriell dynamik på Chalmers. De två forskarna menar vidare att det pågår en strukturomvandling mot att satsa i högteknologiska företag, och att göra det i ett tidigt skede.

Cetindamar Karaömerlioglu och Jacobsson skriver att det viktigaste för venture capital-bolagen är att öka sin egen kompetens, och därmed öka det värde som tillförs portföljföretagen. De menar därför att diskussionen bör inriktas på hur man bäst ökar kompetensen i venture capital-industrin.

– Det är fortfarande brist på kapital i venture capital-industrin, och vi måste hitta medel att slussa in nytt kapital. Men det är inte bara pengar som är viktigt. Det behövs också kompetens inom olika områden. Dels affärsmässig kompetens och marknadskontakter, dels teknisk kompetens, säger Staffan Jacobsson.

Även professor Gunnar Eliasson på KTH poängterar hur viktigt det är med ett utvecklat och kompetent venture capital.
– Förr var Sverige väldigt dåligt på nyetableringar. Det var till exempel ren och skär tur att vi fick Ericssons mobiltelefoner och Astras Losec. Båda de projekten höll på att läggas ned. Och det är fortfarande brist på förstående venture capital. Det är viktigt att de som satsar pengar förstår vad som är bra med projektet så att man vågar satsa på rätt sätt, menar han.
———–