Forskare vid tekniska högskolor har goda relationer med industrin

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 1998:

Sextio procent av forskarna vid tekniska högskolor i Sverige har erfarenhet av småföretagande. Det framkommer i en undersökning som gjorts av Ewa Andersson och Magnus Klofsten vid Linköpings universitet.

Målet med undersökningen har varit att öka förståelsen för fnuttakademiske entreprenörskapfnutt och att identifiera exempel på framgångsrika aktiviteter.

– Upplägget på vår studie om relationen mellan högskola och industri i Sverige är intressant. Undersökningen är stor och den är internationellt jämförande, vilket är ovanligt, säger Magnus Klofsten, docent vid Linköpings universitet.

Den internationella jämförelsen visar att vi i Sverige har relativt sett fler forskare med erfarenhet av eget företagande. De länder som förutom Sverige ingått i studien är Finland, Irland, Spanien, Portugal, Wales och Nordirland.

Undersökningen heter Universities, Technology Transfer and Spin-off Activities – Academic Entrepreneurship in Different Types of European Regions och är finansierad av EU-kommissionen.

– Vi har försökt att se vilka olika former av akademiskt entreprenörskap som finns vid universiteten. Konsultverksamhet var den vanligaste, konstaterar Magnus Klotsten.

Därefter följde kontraktsforskning och storskaliga forskningsprojekt. Genom enkäter och intervjuer kom intressanta fakta fram. En del av dem var oväntade.

– Det förvånade mig att sextio procent av de tekniska forskarna har tidigare erfarenhet av småföretagande. Det är ett intressant resultat, och något som jag aldrig trott, säger Magnus Klotsten.

Undersökningen visar också att svenska forskare har goda relationer med industrin.

– En av de viktigaste slutsatserna i undersökningen är att kontakter framför allt tas på individnivå, påpekar Ewa Andersson, projektledare vid Centrum för innovation och entreprenörskap vid Linköpings universitet.

Undersökningen visar också att även om övergripande generella policydokument för samarbete mellan högskola och företag finns på högskolan så är de oftast inte kända internt av alla forskare.

– Belöningssystemen för att arbeta externt är dåligt utvecklade. Traditionen inom högskolevärlden; att det som publiceras är det som syns och belönas, påverkar naturligtvis hur forskarna agerar, säger Ewa Andersson.

Enligt Högskolelagen ska det ha lika värde att arbeta externt, men ett av problemen är att universiteten enbart är dimensionerade för uppgifterna forskning och undervisning.

– Att utöka med en tredje uppgift som innebär ett ökat samarbete med omgivande samhälle är systemet inte alltid dimensionerat för, säger Magnus Klotsten.

Magnus Klofsten konstaterar att det idag finns ett betydligt större tryck på att universiteten ska samarbeta med industrin, en del av den så kallade tredje uppgiften.———–