För höga förväntningar omöjliggör entreprenörskap

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2002:

Entreprenörskap ses ofta som något stort och mystiskt. Men just sådana föreställningar kan göra att en hel del entreprenörskap går om intet menar Magnus Forslund.
– Jag vill slå ett slag för vardagsentreprenörskapet, säger han.

I sin doktorsavhandling Det omöjliggjorda entreprenörskapet – om förnyelsekraft och företagsamhet på golvet har Magnus Forslund under två år följt ett medelstort industriföretag i Småland. Företaget ville få personalen att arbeta mer självständigt och entreprenöriellt. Man erbjöd helt enkelt mer frihet och sedan fick det bli som det blev. Det blev besvikelse, från såväl cheferna som personalen.

Cheferna tyckte att produktionspersonalen inte visade tillräckligt engagemang och att det var svårt att få dem intresserade av förnyelseprocessen. Produktionspersonalen å sin sida tyckte att det var chefernas fel att det inte fungerade. De var bland annat missnöjda med lönen. Företaget betalade ju inte mer, trots att personalen skulle jobba med förnyelse utöver sina ordinarie arbetsuppgifter. Personalen saknade också uppmuntran och stöd från cheferna.

Entreprenörskap inte heligt

Syftet med avhandlingen är att förstå hur entreprenörskap på verkstadsgolvet omöjliggörs. Magnus Forslund menar att det bland annat beror på chefernas förväntningar.

– Många chefer har för stora förväntningar på vad som ska ske. De förväntar sig stora nya idéer, vilket gör att de missar en hel del entreprenörskap som trots allt pågår i företaget, säger Magnus Forslund som är verksam på Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.

– Om vi vill ha mer entreprenörskap i Sverige måste vi se det på ett annat sätt. Det är viktigt att uppmärksamma vardagsentreprenörskapet som finns på golvet. Man omöjliggör en stor del av entreprenörskapet genom att hela tiden se det som något heligt som helst ska kopplas till nystartandet av företag.

Det finns också ofta en konflikt mellan viljan att förnya och viljan att kontrollera. En svårighet med det är att personalen inte vet vad som förväntas av den. Är det entreprenörskap eller management som gäller?

– Det blir ett svaj mellan det nyskapande och det ordningsamma. Och oftast får det ordningsamma företräde.

Otåliga chefer

Cheferna i det företag som Magnus Forslund har studerat var entreprenöriella. Men gentemot personalen skedde en förändring. Cheferna visste inte hur de skulle agera, de var osäkra i den rollen. Att ge personalen frihet att sköta produktionen var inga problem. Men andra friheter var svårare, då kom ofta det kontrollerande in i bilden.

Många chefer tror att det inte går att förenkla processen att bli mer entreprenöriell inom företaget. Antingen kommer den, eller så kommer den inte. Om inte, är det fel på personalen. Den tankegången finns även i litteraturen, där man kan få rådet att avskeda personal som inte är entreprenöriell. Men Forslund menar att det visst går att vara en katalysator för entreprenörskap.

– Det krävs tålamod från ledningens sida, det här med entreprenörskap måste få ta sin tid. Och det gäller att ta tillvara på de entreprenöriella handlingar som kommer upp i företagen. Sedan tror jag att cheferna måste vara närmare personalen. Inte bara fysiskt, utan även försöka förstå sina medarbetare. Det finns inga genvägar runt det.

– Att våga släppa på kontrollen, och tillåta mer turbulens i förnyelseprocessen, är en annan viktig del i det här. Man måste vara beredd på att det blir en lite skakig process om man vill uppnå förnyelse.

För mer info: magnus.forslund@ehv.vxu.se
———–

2364

DELA