Fadderskap för företagande

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2012:

Sociala relationer var viktiga för utvecklingen av ett framgångsrikt entreprenörskap redan på 1800-talet. Att välja inflytelserika faddrar till barnen var en faktor som kunde förbättra den sociala positionen, liksom att engagera sig politiskt. Det visar historikern Sven Olofsson.

I avhandlingen Till ömsesidig nytta – Entreprenörer, framgång och sociala relationer i centrala Jämtland ca 1810-1850 följer filosofie doktor Sven Olofsson fyra framgångsrika bönder. Fokus ligger på deras familjer, släktförbindelser, fadderskap och näringsutövning. Syftet är att koppla betydelsen av sociala relationer och entreprenörskap till hur framgångsrik man kunde bli som näringsutövare i det jämtländska bondesamhället under 1800-talet.

Utmaningen var naturligtvis att studera en svunnen tid då det inte går att göra intervjuer. I stället har Olofsson analyserat uppgifter från många olika typer av arkiv. Han har kunnat fördjupa förståelsen av ett dynamiskt skede i Jämtlands och Sveriges historia, innan industrialiseringen tog fart på allvar.

— Jag har försökt fånga människor i en historisk kontext och hitta källor som blir mer personliga, inte bara siffror i ett register. Att det är deras egna ord som man kan sätta in i ett sammanhang. Det kan handla om barnafödande, fadderskap, näringsutövning och politiskt engagemang, säger Sven Olofsson.

– När man länkar ihop 20-30 källor blir det en ganska tät väv av information, och människan framträder. Då är det som roligast att vara forskare tycker jag.

Handelsmannen Per Wikström (1782-1859) i Östersund, har fått en slags huvudroll i avhandlingen. Han var regionens mest framgångsrika entreprenör.

– Per Wikström är den stora stjärnan. När man tittar i alla typer av källmaterial finns han med och framstår som relativt framgångsrik. Man kan se vilka människor han omger sig med vid olika tidpunkter, då han fattar vissa beslut och ändrar kurs i sin näringsutövning.

– När han sedan blivit den mest framgångsrika, betalar mest skatt, har gift sig bra och umgås med de förnämsta politikerna och tjänstemännen i regionen – då ser man att människor närmar sig honom på samma sätt som han närmade sig andra några decennier tidigare.

De övriga tre bönderna i avhandlingen kommer in i Per Wikströms liv vid olika tidpunkter. Deras relationer till honom hjälpte dem till mer framgång.

– Jag har hittat mycket information som understryker att de sociala relationerna var viktiga. De utvecklade entreprenörskapet som man kan se i de här böndernas näringsutövning.

En social relation som visar sig kunna främja företagandet är hur bönderna väljer faddrar till sina barn. Det är inte bara nära släkt och grannar som får förtroendet.

– Fadderskapet är en av få sociala relationer under den här tiden som man verkligen kan studera. När man analyserar barnkullarna som de här fyra bönderna får, kan man se att man skaffar sig finare och finare faddrar till barnen.

– Plötsligt kommer Per Wikström in som dopvittne till två av böndernas barn. Då visar det sig att de, vid den här tidpunkten, startade företag tillsammans. Det här är en typ av undersökning som ingen annan har gjort, att analysera fadderskapet och kunna koppla den förändringen till en näringsutövning, säger Olofsson.

Även politiskt engagemang bidrar till framgången. Två av bönderna gör politisk karriär och blir riksdagsmän.

Trots att tid och rum skiljer Sven Olofsson och de fyra bönderna i Jämtland åt, har de blivit individer han ”känner”.

– Det är ett privilegium att i någon bemärkelse få lära känna individer i det förflutna. Att hitta information och förstå lite mer om vad de tänker och upplever. Flera av bönderna i studien lämnar efter sig en del brev som är väldigt konverserande – det är underbar läsning.

– En extra bonus är när man får kontakt med anhöriga som blir ödmjuka och glada över att en vilt främmande människa har ägnat sig åt deras släktingar. Att jag kan förklara och ge en bild av någon som de inte har en aning om, säger Sven Olofsson.

Kontakta sven.olofsson@miun.se———