Entreprenörer mår bättre

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2015:

Nadav Shir, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, slår fast att entreprenörskap leder till välbefinnande. Det kan nämligen tillfredsställa människors grundläggande psykologiska behov av autonomi, kompetens och tillhörighet.

Entreprenörskap har en positiv påverkan på välbefinnande som inte primärt handlar om att tjäna pengar, eller om jobbtillfredsställelse. Det handlar snarare om möjligheten att själv organisera det man gör (autonomi), bli bättre på det man gör (kompetens) och samverka med andra på ett meningsfullt sätt (tillhörighet). Det visar Nadav Shir i doktorsavhandlingen Entrepreneurial Well-Being: The Payoff Structure of Business Creation.

Tidigare forskning har främst inriktat sig på sambandet mellan egenföretagande och jobbtillfredsställelse. Ofta drogs slutsatsen att även entreprenörer – de som är aktivt engagerade i att starta upp nya företag – upplever högre välbefinnande till följd av en allmän preferens att bli oberoende. Men Nadav Shir menar att slutsatsen är förhastad.

– Till att börja med handlar mental hälsa inte bara om att ha positiva tankar om sitt liv, utan även om att uppleva glädje, energi och vitalitet i en meningsfull tillvaro. Sedan får vi inte glömma att entreprenörer i själva verket är mycket beroende av andra, ibland även av en arbetsgivare. De måste ständigt tänka ut innovationer åt andra, bygga broar till sina kunder och andra intressenter, lära av och få hjälp av andra för att kunna förverkliga sina idéer, säger Nadav Shir och fortsätter:

– Min avhandling visar att entreprenörers välbefinnande snarare beror på alla de möjligheter som entreprenörer upplever att de har – till följd av friheten att själva organisera sitt arbete och sina arbetsrelationer. Att uppskatta frihet är en sak, men att uppleva den och göra något med den är något helt annat.

I det tidiga skedet när en ny verksamhet ska ta form måste man ta ställning till komplexa och osäkra faktorer. Då verkar entreprenörskapet ha en negativ inverkan på den mentala hälsan. Entreprenörer i den fasen kan i många fall må sämre än arbetslösa, enligt Nadav Shir. Allt ifrån rädsla för att misslyckas till pressen att uppnå stora mål, som rekrytering, produktutveckling och att få den finansiella biten på plats, leder till ”kognitiv överbelastning”. Det resulterar i sin tur i att många aldrig går från ord till handling. De startar helt enkelt inget företag.

– Vi måste skapa system som uppmuntrar dessa människor, och får dem att ta sig över de hinder som de ser som oöverstigliga. Exempelvis bör entreprenörskapsutbildningar ta fasta på detta, i stället för att som nu ”bara” lära studenterna grunderna inom entreprenörskap utifrån ett företagsmässigt perspektiv.

För dem som lyckas erbjuder entreprenörskap stora möjligheter att växa, utvecklas personligt och finna mening med livet. Men avtar detta välbefinnande hos entreprenörer efter en tid?

– Nej, det verkar inte så. När entreprenörer har etablerat sina verksamheter och övergår från själva entreprenörskapet till att driva företaget som egenföretagare upplever de fortfarande ett större välbefinnande än genomsnittliga anställda. Även om orsakerna då mer har att göra med större jobbtillfredsställelse än ökad vitalitet och energi.

Personer som arbetar med anställda i stora organisationer kan också ha nytta av att förstå vad som driver en entreprenörs välbefinnande. Enligt Nadav Shir handlar det inte om att arbetstagarna ska få total frihet att bestämma sina arbetsuppgifter, utan snarare om att ge dem friheten att utforma och organisera sitt eget arbete. Företag borde med andra ord ge sina anställda meningsfulla och målinriktade arbetsuppgifter som de har möjlighet att organisera på bästa sätt själva.

Varje år blir cirka 70 000 svenskar entreprenörer. År 2013 fanns 770 000 egenföretagare i Sverige, visar siffror från Tillväxtverket. Men även om relativt många svenskar lockas av entreprenörskapet, är andelen entreprenörer lägre i Sverige jämfört med de flesta andra utvecklade länder.

– Unikt för Sverige är att många ”ser” stora möjligheter att starta nya verksamheter, men att få utnyttjar dessa möjligheter. Något annat som är unikt för Sverige är att 15–20 procent av entreprenörerna är anställda som fått i uppgift att starta nya verksamheter.

Nadav Shirs slutsatser bygger på telefonintervjuer där 3 100 personer utgör ett representativt urval för hela landet. Av dem har han följt 160 personer, både blivande och etablerade entreprenörer, under tre års tid. Shir har observerat och analyserat deras mentala hälsa och entreprenörsmässiga utveckling. Eftersom han gav sig ut i ”ny terräng” kunde han inte samla in data från SCB utifrån redan ställda frågor, utan behövde konstruera en egen undersökning.

– I vanliga fall hade kanske enkätutskick eller personliga möten varit att föredra, men eftersom svarsfrekvensen är låg för enkäter och många frågor är ganska personliga och intima, gjorde vi bedömningen att telefonintervjuer var bäst.

Nadav Shir arbetar nu bland annat med att tillgängliggöra sitt forskningsresultat för fler genom att presentera resultaten i ett antal populärvetenskapliga böcker.

– Jag vill inte bara få organisationer att komma till insikt om hur de kan öka välbefinnandet på arbetsplatsen, utan även att familjer och individer ska få ut det mesta möjliga av sina liv. Det finns en stor potential i att hjälpa människor att komma ur ett liv präglat av tristess, stress och meningslöshet.

Kontakta nadav.shir@hhs.se

4 tips för mer välbefinnande på jobbet

1. Ge dina medarbetare möjlighet att sträva efter meningsfulla arbetsuppgifter. Låt dem organisera sitt arbete och sina arbetsrelationer själva. Kom ihåg att det inte är friheten i sig som är viktig, utan snarare friheten att planera och lägga upp sitt eget arbete.

2. Se till att dina medarbetare inte kopplar sin framgång och utveckling på jobbet till en föreställning om inneboende talang, som är statisk och svår att förändra. Fokusera i stället på värdet av ansträngningarna de gör för att lösa sina arbetsuppgifter.

3. Möt medarbetarnas psykologiska behov av autonomi, kompetens och tillhörighet. Tänk holistiskt – från organisationsnivå till team-/individnivå.

4. Försäkra dig om att medarbetarna förstår den positiva påverkan de har på andra människors liv, både inom organisationen och externt.———