Elitishockey – industri och folkrörelse

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2009:

Hälsofrämjande folkrörelse eller underhållningsindustri – sportvärlden delas alltmer i två olika företeelser. Hans Lundberg visar hur kommunikativt entreprenörskap har använts för att svensk elitishockey ska kunna verka i båda lägren.

Hans Lundbergs avhandling Kommunikativt Entreprenörskap: Underhållningsidrott som totalupplevelse före, under och efter formeringen av den svenska upplevelseindustrin 1999-2008 är framlagd vid Växjö universitet. Han har studerat diskurser kring underhållningsidrott: hur den diskuteras av medier och utövare.

Lundberg menar att olika kommunikativa handlingar används för att visa på nya möjligheter inom entreprenörskapet. Innan ett företag kommer till, finns det bara som en idé hos en entreprenör. Den idén måste kommuniceras.

– Elitishockeyns sätt att konstruktivt aktivera motstridiga diskurser i samband med tillkomsten av ishockeyns nya arenor är ett empiriskt exempel i avhandlingen, säger Hans Lundberg.

I ungefär hundra år har Riksidrottsförbundet, idrottens centrala maktorgan för fördelning av statliga pengar till idrott, betraktat all sport i Sverige som delar av en familj – bredd och elit tillsammans. Men nu vacklar världsbilden. Samtidigt som vanliga människors motionerande slukas av en växande hälsoindustri, har det de senaste två decennierna växt fram en underhållningsindustri kring elitidrotten.

– Vi bör nog betrakta det här som två skilda typer av sport.

Det kan verka oskyldigt, men har historiska, politiska och ekonomiska konsekvenser. Att acceptera att elitidrotten är en industri, separerad från folkhälsorörelse eller ideell hobbyverksamhet, banar väg för en bolagisering av sporter där stora aktörer redan nu är beredda att gå in med investeringar den dag det skulle bli möjligt.

– Det är inte en fråga om om utan när. Det är en radikal omsvängning. De stora aktörerna har ju bara väntat på omsvängningen, det kommer bara att rassla till. Vi ser också parallellt hur ett gryende, småföretagsorienterat entreprenörskap tar form kring underhållningsidrotten.

Moraliskt drama

Det ideella arbetet inom svensk idrotts 22 000 föreningar har uppskattats till ett värde av ungefär 14 miljarder kronor.

Det kommer att förändra elitidrottens natur, och det är inte bara bilden av den traditionella entreprenören som passar in här. Hans Lundberg visar att man också kan tala om sport som en värdeskapande livsåskådningsindustri. Idrottsstjärnorna berör på ett personligt plan och blir aktörer i ett moraliskt livsförklarande drama, på ett sätt som tidigare kanske var reserverat för religiösa berättelser. Bland annat mediernas reaktioner på turerna kring Ludmila Engqvists uppgångar och fall illustrerar detta.

Hans Lundberg pekar också på propagandaframgången OS i Kina som ett exempel på en uppvisning i ”mjuk makt”, en sida av sport som han tycker att Riksidrottsförbundet har missat.

Lundberg tror att en kommersialisering av idrotten skulle göra det nödvändigt med en större professionalism hos företagen – som nu kallas föreningar.

Hockeylag anställer hundra

En alpin utförsåkare på elitnivå sysselsätter till exempel ett dussin företagare omkring sig.

– Ett hockeylag på elitnivå, en idrottsförening, är ju egentligen ett SME, ett företag på ungefär hundra anställda, säger Hans Lundberg.

Han tänker sig att en del föreningar kunde må bra av att drivas som företag, med den insyn och kontroll det också kräver.

Hans Lundberg fick själv uppleva en form av semi-professionalisering av innebandyn, som nådde en utvecklingstopp på 1990-talet.

– Det var en central del av min uppväxt.

Han var en av de första anställda tränarna och var med om att organisera andra anställda tränare under en omvälvande period av växande för sporten. Det var framför allt spelarna som drev på utvecklingen, medan många ledare protesterade och sörjde den idealistiska amatörismens dagar.

Mellan dessa grupper stod tränarna/coacherna och försökte balansera det hela – ömsom driva på, ömsom backa.

– Det var en stridsfråga för den generationen, konstaterar Hans Lundberg.

För mer info: hans.lundberg@vxu.se———–