”Elever ska vara aktiva aktörer”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2011:

Förskolan och skolan har ett stort och viktigt uppdrag att stimulera alla barn och elever att utvecklas så långt som det bara är möjligt. Just nu sjösätts omfattande reformer inom hela utbildningsområdet med syfte att höja kvaliteten och därmed resultaten i skolan. En satsning på entreprenörskap i skolan är en viktig del i reformarbetet.

Entreprenörskap tolkas och drivs på en mängd olika sätt. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner och skolor, men huvudmännen beskriver effekterna av att arbeta med entreprenörskap som positiva. Bland annat vittnar de om ökad kreativitet hos eleverna, ökat självförtroende, ökad omvärldsförståelse och ökad förmåga att se samband.

Entreprenöriella kompetenser är viktiga både för individens och samhällets utveckling. För individen kan det betyda att våga och kunna förverkliga sina drömmar. För samhället är det förstås bra om människor är initiativrika och utvecklar verksamhet eller startar något nytt.

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling. De entreprenöriella kompetenserna är efterfrågade på arbetsmarknaden, både inom den offentliga och privata sektorn, men är framförallt viktiga för dem som vill driva företag.

Satsningen på entreprenörskap i skolan är en del i de skolreformer som just nu sjösätts. Tanken är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Det handlar även om att främja barns och elevers nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Barn och elever ska vara aktiva aktörer snarare än passiva mottagare, och arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande har en framträdande plats.

Att entreprenörskap nu lyfts fram svarar både mot samhällets behov av att kunna möta förändringar, och mot skolans behov av att ge barn och elever förutsättningar att möta dessa och själva kunna forma sina liv. Oavsett om det leder till företagande, anställning i privat eller offentlig sektor, forskning eller något annat.

För andra året delas nu utvecklingsmedel ut till förskolor och skolor som vill utveckla det entreprenöriella lärandet. Skolverket erbjuder också kompetensutveckling. Sedan 2009 har Skolverket genomfört en rad insatser. Kunskapsöversikten Skapa och våga i form av en pocket har spridits brett och rönt uppskattning.

Exempel på entreprenörskap i skolan är att elever samarbetat om design med ett företag som tillverkar dörrar. Elever har drivit skolcafé. På gymnasiet har elever startat företag eller genomför projekt i form av konserter eller tidningsproduktion. Ung Företagsamhet – en förening som staten stöder – har en modell för hur skolor kan arbeta med övningsföretag.

För mig som nytillträdd generaldirektör för Skolverket känns det angeläget att stimulera arbetet kring entreprenörskap i skolan. Det handlar om att stärka unga människors förmåga att skapa och våga, det handlar om att kunna möta förändringar och det handlar om att ge barn och elever förutsättningar att själva forma sina liv och skapa morgondagens samhälle – varken mer eller mindre!

Om Anna Ekström
Anna Ekström tillträdde 23 maj i år som generaldirektör för Skolverket. Tidigare var hon ordförande för Saco. Hon är även, sedan flera år tillbaka, ledamot i Esbris styrelse. Du når henne på anna.ekstrom@skolverket.se———–