Elever måste få vara kreativa

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1997:

Skolan står inför stora utmaningar:

Grunden för entreprenörstänkande läggs redan i unga år, vilket ställer höga krav på skolväsendet. Utredningen I entreprenörskapets tecken (en studie av skolning i förnyelse Ds 1197:3) visar hur skolan skulle kunna möta de nya kraven.

Globalisering och snabb teknisk utveckling driver fram flexiblare organisationer vilket i sin tur ökar behovet av handlingskraftiga individer i arbetslivet.

Skolan får ofta kritik för att den inte förmår svara upp till de nya förväntningarna. En grupp forskare har på uppdrag av Närings- och handelsdepartementet kartlagt hur skolan ser ut idag, hur den bör ser ut i morgon och hur vägen dit skulle kunna te sig.
– Skolan hade mer status för 50 år sedan än vad den har idag. Det är absurt med tanke på den roll som den samhälleliga debatten har tilldelat den, säger Daniel Hjort vid Högskolan i Växjö, en av de medverkande i forskningsprojektet.

Forskarna pekar på flera faktorer som utgör faktiska hinder för skolan att bli en grogrund för kreativa och självständiga personer.

BORT MED BARRIÄRER

Först och främst är skolan fortfarande för hierarkiskt indelad och ämnen hålls isär i allt för stor utsträckning. Forskarna menar att det svenska utbildningssystemet har starka drag av ett taylonstiskt organisationstänkande.

– Skolan måste inse att ämnesindelning och schemamoduler utgör barriärer för eleverna att tänka kreativt. Det är dags att sluta tala om inlärning och utlärning och istället börja tala om lärande överhuvud taget, säger Daniel Hjort.

Ett annat hinder återfinns på det samhälleliga planet. Att Sverige har en kommunallagstiftning som förbjuder ett alltför nära samarbete mellan kommun och näringsliv främjar inte direkt fruktbara kontakter. Egentligen är det bara på orter som hotats av total nedläggning som alla parter har tagit gemensamma krafttag och verkligen samarbetat över gränserna. Resultaten på dessa ställen har i regel blivit mycket bra.

– I mindre städer är det lättare att samarbeta. Där finns en helt annan närhet och det blir pinsamt att hålla för stor distans mellan varandra eftersom alla träffas ändå, säger Daniel Hjort.

Ett tredje problem, och kanske det svåraste att övervinna, är att skolledningar, rektorer och studierektorer väljer att stanna kvar i sina traditionella ledarroller. Enligt utredningen borde de istället se sig själva som mentorer och vägledare till de lärare som faktiskt jobbar med själva kärnverksamheten. Men det är inte helt enkelt, eller som det står i utredningen: fnuttPolitiskt kan det naturligtvis upplevas som känsligt att behöva ge upp en traditionell ledarroll som inneburit både högre lön och en antal befogenheter och statussymboler.fnutt

IT – EN KRAFT ATT RÄKNA MED

– Hela systemet måste ändras. Det går inte an ställa krav på folk att de ska vara innovativa när de i 20 år fostras till att vara förvaltare, säger Daniel Hjort.
Forskarna pekar också på att den ekonomiska utbildningen behandlas som om den enbart vore av teoretisk karaktär. Entreprenörsutbildningar inom högskolan får sällan bidrag till sitt praktiska projektarbete, trots att den torde vara lika praktikberoende som till exempel lärarurbildningen.

Trots dessa hinder ser utredarna flera krafter som verkar för en entreprenöriell skolning. En av dem är IT -utvecklingen som tydligt visar att utbildningssystemet inte längre har informationsmonopol. Flera skolor har dessutom startat speciella entreprenörsutbildningar, som visserligen fortfarande har låg status och marginaliseras i högskolevärlden.

———–