Drivkraften föds i barndomen

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2013:

Entreprenörer startar företag för att de vill något. Eller för att de måste, för att lösa ett problem. Drivkrafterna har sin början redan i barndomen. Det menar Navid Ghannad, som i sin avhandling undersöker tre norrländska born global-företag.

Navid Ghannad är hög av lycka. Han har precis fått ett glatt besked.

– Nu i morse kom mejlet: ”Ni har blivit beviljade 8 miljoner för tre år”. Det var helt… ja, man bara skrek! Att Arvsfonden tror på oss, trots att vi inte ens är igång. Det är otroligt skoj.

Han berättar om hur han inspirerats av entreprenörerna han studerat i sin avhandling. Ghannad har själv startat sju bolag, några för att han ville och andra för att han måste.

– Jag startade en resebyrå för att jag gillar att resa. En av entreprenörerna jag studerat tog fram en innovation av samma anledning – han älskade att resa och träffa folk.

– Sedan har jag en autistisk son. Skolgången funkade inte, det var bara förvaring. Till slut kände jag att nu räcker det, nu startar vi en skola! Det har tagit två år, vi startar i höst, säger Navid Ghannad.

På denna nya friskola för barn med autismspektrum kommer man också, tillsammans med Linnéuniversitetet och företaget Habiliteringshund, studera hundar som pedagogiskt verktyg för barn med autism. Detta tack vare Allmänna Arvsfondens anslag.

I sin egen forskning har Ghannad studerat tre born global-företag i Norrbotten för att förstå vilka mekanismer och drivkrafter som gjort dem framgångsrika. Han har gjort djupintervjuer med entreprenörerna, deras föräldrar, syskon, barndomskamrater och kollegor för att ge en så sammansatt bild som möjligt av entreprenörerna.

– Att använda sig av en sådan metod är ganska unikt. Det går att hitta vissa mönster: Hur entreprenörerna varit under barndomen, saker som har påverkat dem och lett fram till den motivation de har i dag. Jag visar hur entreprenörernas bakgrund och barndom påverkar hur de agerar. Min slutsats är att drivkraften som bildas i barndomen är viktig.

För entreprenörerna i studien har varken högre utbildning, språkkunskaper eller resurser haft någon större betydelse. Det är drivkraften som lett till att deras företag lyckats på den internationella marknaden.

– Bara du tror på det du vill, kan du uppnå det. En av entreprenörerna satt ensam i sitt garage och utvecklade sin produkt. Samtidigt fanns forskare på KTH med miljonanslag som försökte göra samma sak. Men det var garageentreprenören som lyckades.

Entreprenören hade en blind mamma som var sekreterare i en förening för blinda. Han såg hur lång tid det tog att skriva protokoll på blindskriftsmaskinen och bestämde sig för att göra en skrivare för blindskrift.

– Varför gör han det här för sin mamma? Om vi backar bandet till barndomen kan vi se mönstret. Han har ju hela tiden tillverkat olika redskap för att hjälpa henne klara sin vardag.

Den entreprenör som drevs av intresset att resa och träffa människor gick i pappans fotspår och öppnade egen optikerbutik. När ekonomin var säkrad skapade han en innovation – glasögon utan bågar – som gjorde det möjligt för honom att resa i arbetet.

– Innovationen är ett medel för att uppnå något annat. Han har egentligen aldrig varit intresserad av företaget i sig. Det kunde gå med förlust i tio år i rad på nya marknader – det är inte pengarna som varit drivkraften. Hans drivkraft har varit att resa ut, träffa folk och visa upp sina glasögon.

Genom intervjuer med över hundra personer växte tre olika entreprenörstyper fram. ”The sociable entrepreneur” lever för att vara ute bland människor, vara social och träffa kunder. Han eller hon ser FoU som något ointressant som måste göras.

– Glasögonföretagaren är ett exempel. Han kom tillbaka till butiken och uppfann nästa års kollektion på en månad, och så snabbt ut igen. Resten av tiden var han hos kunder och på olika mässor – det var där han ville vara.

Motsatsen är ”the R&D entrepreneur” – forsknings- och utvecklingsentreprenören som gillar att produktutveckla. Han eller hon ser att vara ute på marknaden som ett nödvändigt ont för att få in pengar.

– Motivationen är att forska och utveckla. FoU-entreprenören i min studie kallar det till och med för att ”prostituera sig”, att vara ute och försöka sälja.

Den tredje typen, ”the managerial entrepreneur”, är mest affärsmässig. Han eller hon är en entreprenör och företagsledare som utvecklar nya produkter, kan kommersialisera dem och använder sig av andras kompetens för att föra företaget framåt.

– I min studie är den affärsmässiga entreprenören den enda som insåg att han inte kan göra allt om företaget ska växa. Han var beredd att stiga åt sidan och anställa en vd.

Ett råd som Navid Ghannad vill ge born global-företag, och andra entreprenörer, är att använda sig av en professionell styrelse som bollplank i verksamheten.

– När entreprenören kontaktar någon för att låna pengar krävs en professionell styrelse – då har det fungerat som bäst. Men ofta återgår man sedan till en pappersstyrelse igen. Det är nyttigt att ha en professionell styrelse som ett bollplank. Visst, det kan bli tuffa diskussioner. Men de vill ju ens bästa – det är därför de är där, säger Ghannad.

Kontakta navid.ghannad@hh.se———–