Djur och natur för ökad psykisk hälsa – så underlättar vi för landsbygdens entreprenörskap

Det finns många landsbygdsföretagare som kan erbjuda hälsofrämjande naturupplevelser för individer med psykisk ohälsa. Men hindren för att driva den typen av företag är många. Så hur kan svårigheterna överbryggas? Det diskuterade forskare, företagare, läkare och politiker på ett webbinarium tidigare i veckan.

– Minskade stressnivåer, bättre sömn, förbättrat psykiskt välbefinnande, och ökade möjligheter att återgå till eller stanna kvar i arbete. Det är några av de effekter av att använda djur och natur i behandling av psykisk ohälsa som vi har sett i vår studie, berättade Jeaneth Johansson under webbinariet, som arrangerades av Esbri och forskningsprojektet ”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” vid Luleå tekniska universitet.

SE WEBBINARIET

Johansson är professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet. Hon och Päivi Juuso, sjuksköterska och biträdande professor i omvårdnad vid samma lärosäte, har tillsammans med två andra forskarkollegor studerat förutsättningar för och effekter av olika naturbaserade interventioner (NBI). Det är en terapiform som innebär att djur och natur är den bärande faktorn för behandlingen – exempelvis häst- eller hundassisterade terapier och odlings- och trädgårdsterapi.

– Vi ser att det finns ett behov av den här typen av sociala innovationer. Hälso- och sjukvården behöver flytta delar av behandlingen utanför de vita väggarna. NBI bör fungera som ett komplement till den traditionella vården av individer med psykisk ohälsa, sa Päivi Juuso.

Hästar som medicin

Ett av företagen i studien är Humlamaden Grön Rehab som med hjälp av hästar erbjuder medicinsk naturunderstödd terapi för att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Grundaren Lis-Lott Andersson är legitimerad sjuksköterska och har drivit verksamheten sedan början av 1990-talet.

– Många av våra patienter har sagt: ”Nu efter att ha varit hos er skulle jag kunna ta till mig den KBT-behandling som jag var för sjuk för att ta emot när jag fick den”. För till oss kommer patienter ofta när vården inte har mer att erbjuda.

– Forskare vid SLU i Alnarp och Lunds universitet har följt vårt arbete sedan 2009, och hittills har de sett signifikanta förbättringar av våra patienters hälsa i alla mätningar. Den forskningen presenteras snart, sa hon.

Samtidigt vittnar Lis-lott Andersson om svårigheterna med att driva företag som jobbar med naturunderstödd terapi.

– Det är inte lätt att vara entreprenör i detta. För man vet inte om man överlever till nästa år.

Kortsiktigheten leder till instabilitet

Hindren för den här typen av företagare är många, menar Ulf Hallgårde, legitimerad läkare. Han har lett utvecklingen av naturunderstödd rehabilitering på landsbygd och utökat samarbete mellan vårdcentraler/psykmottagningar och upphandlade gårdar under många år.

– Upphandlingsproblemen är enorma eftersom kontrakten är korta. Det är svårt att starta verksamhet eftersom man inte vet om man kommer att överleva. Och med korta kontrakt blir det svårt att få kontinuitet i verksamheten, sa han på webbinariet.

Vetenskapliga kraven högt ställda

Anders W Jonsson, riksdagsledamot (C) och verksam i Socialutskottet och Socialförsäkringsutskottet, var en av paneldeltagara. Han håller med om att upphandlingsreglerna är problematiska för småföretagare som erbjuder hälsofrämjande naturupplevelser som metod. Och han pekar också på ett annat problem.

– Kraven på vetenskapligt stöd är oerhört högt ställda i Sverige. Därför behöver vi ännu mer forskning på området. Först då finns det en möjlighet att gå vidare.

Lis-lott Andersson anser att man bör satsa forskningen på de verksamheter som redan är i gång och fungerar.

– På så vis ser vi till att de kan fortsätta. Naturen är läkande i sig, och kopplar man ihop det med legitimerad och kunnig personal så får man jättefina resultat. Det har forskningen hittills visat. Men Humlamaden Grön Rehab försvinner snart om man inte tar till vara på det, sa hon.

En hårt pressad sjukvård är ett annat hinder för att få in nya metoder i behandling av individer med psykisk ohälsa, tror Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot (S) och vice ordförande i Socialutskottet.

– Det kräver väldigt mycket för att man ska våga göra någonting annat. Eldsjälar och modiga chefer på olika nivåer är helt avgörande för att få till nya behandlingsmetoder i dagsläget. Vi behöver avsätta betydligt mer pengar till hälso- och sjukvården framöver för att det ska fungera, sa han.

Åtgärder för att överkomma hindren

Under webbinariet diskuterades flera andra förslag för att övervinna utmaningarna. Bland annat diskuterade paneldeltagarna vikten av långsiktig finansiering, både från privata och offentliga aktörer. Men också om hur regelverket kring upphandlingsprocessen för småföretag bör anpassas, särskilt för de som arbetar med sociala innovationer inom psykisk hälsa.

– Kortsiktiga projekt innebär att precis när man har byggt upp sin verksamhet är det dags att avsluta den. Det innebär ett stort kunskapsläckage och slutligen en kostnad för dem som mår sämst, sa Päivi Juuso.

En tredje åtgärd för att överkomma motsättningarna för småföretag på landsbygden, som jobbar med naturunderstödd terapi, är att satsa mer på forskning och göra fler hälsoekonomiska beräkningar.

– Vi söker hela tiden pengar för att kunna fortsätta forskningen på det här området. Det är jätteviktigt för att bygga upp kunskapsunderlaget som efterfrågas, fortsatte Päivi Juuso.

– Jag kan också säga att vi just nu håller på med hälsoekonomiska beräkningarna för att få lite mer kött på benen. De resultaten presenteras lite längre fram i projektet, berättade Jeaneth Johansson.

SE WEBBINARIET

Artikeln och webbinariet är producerade i samarbete med forskningsprojektet ”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” vid Luleå tekniska universitet.

Kontakta
paivi.juuso@ltu.se
jeaneth.johansson@ltu.se

Mer om projektet
Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Tur i Skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer”, drivs av forskare vid Luleå tekniska universitet och är finansierat av Familjen Kamprads stiftelse.