Digital brainstorming kräver långsiktighet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2017:

Många företag har satsningar som ska främja kreativitet och idéskapande. Anne Elerud-Tryde forskar om innovation jams, ett slags digitala brainstormingsessioner. Hon poängterar vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv.
– Det kan bli lite karnevalstämning kring själva idéerna, medan genomförandet glöms bort.

I takt med att innovation alltmer ses som en kollektiv process växer det fram nya verktyg för att ta tillvara idéer. Ett sådant verktyg är så kallade innovation jams, eller innovationsjammar. Begreppet myntades av IBM och syftar på en tidsbegränsad brainstorming som görs över en IT-baserad plattform, ofta inom ett avgränsat område. Målet är att hitta nya vägar för att samla in idéer, lösa problem och möta utmaningar.

– Jag har intresserat mig för hur man kan få jammarna att växa från att vara idégeneratorer till att bli motorer för innovation och förändring, säger Anne Elerud-Tryde.

Hon fastnade för ämnet under sin masterutbildning på Chalmers. Några av kurserna tog upp innovationsprocesser i stora företag, och hur det går till att ta fram nya idéer och få dem i produktion.

– Det låter lätt i teorin, men när jag gjorde mitt exjobb på Volvo Cars insåg jag att det inte alls är det i verkligheten. Under exjobbet upplevde jag att Volvo verkligen var nyfikna på vad vi hade att säga, och att vi kunde bidra med ett riktigt värde. Då kände jag att jag ville gå vidare med studierna i ett doktorandarbete.

Hon har gjort fallstudier i tre stora företag: Volvo Group, Volvo Cars och SKF. Genom intervjuer och observationer har hon undersökt hur de arbetar internt med innovationsjammar. Hon har bland annat tagit fram ett ramverk för hur det går till att välja ut de idéer som organisationen sedan arbetar vidare med. Och vad händer med de idéer som faktiskt väljs ut?

– Svårigheten med ett sådant här arbetssätt är inte att ta fram idéerna, utan att implementera dem i organisationen. Idéer som grundar sig i ett verkligt kundbehov, har stöd av ledningen och är lätta att införa, kan ändå möta motstånd. Det behövs någon som aktivt går runt och lobbar för att idéerna ska få fäste.

Ett innovationsjam kan inbegripa fysiska möten, men är framförallt ett digitalt evenemang som körs via intranätet eller en extern plattform.

– Man kan tänka på det som ett Facebook i miniatyr där man går in via sin telefon eller dator. På förstasidan finns problemformuleringen och en lista över olika pågående diskussioner. En tråd kanske handlar om affärsmodeller, en annan om cirkulär ekonomi. Man kan läsa och skriva kommentarer, sätta betyg, och göra tummen upp eller ner. Man kan ofta se statistik över trending topics och annat. Det ser lite olika ut på olika plattformar, men verktygen börjar bli sofistikerade.

Efter jamsessionen sammanställs resultaten och man väljer vilka idéer man ska gå vidare med. De som utvärderar tar bland annat hänsyn till antalet kommentarer, vad kommentarerna säger och deltagarnas betygsättning. Sedan väger de det mot sin egen bedömning, där de funderar över om företaget har kompetensen att utveckla idén, och om det marknadsmässiga behovet finns. Det gäller också att se till att det finns någon som vill ta på sig ägandeskapet över idén. Annars är det lätt att det inte blir något.

– För att få ett innovationsjam att fungera är det viktigt att söka stöd på olika håll i organisationen. Det måste finnas engagemang för idéarbete i sig, och för de specifika idéformuleringarna. För att dra deltagare till ett jam gäller det att både chefer och anställda tycker att det är värt att lägga tid på det, konstaterar Elerud-Tryde.

Alla tre bolagen som hon har studerat hade initialt ganska breda innovationsutmaningar, men har sedan gått mot en mer probleminriktad syn. De la alltmer fokus på vad de olika grupperna inom bolaget jobbar med och anpassade sina jammar efter verksamheten. Det här kallar Elerud-Tryde i sin avhandling för feedback-loop.

– Det är ibland ett måste att anpassa problemen för att få med sig de man vill i idéarbetet. Men det gäller samtidigt att inte anpassa sig för mycket efter den redan existerande kunskapsbasen. Då finns risken att man missar de helt nya idéerna.

Hon menar att det är viktigt att ha en långsiktig syn på idéarbetet. Det behövs för att idéerna ska bli av. Det måste vara frivilligt, och helst roligt, att delta. Det bör även ge någon form av belöning, till exempel att man får tillfälle att jobba med en idé som man har varit engagerad i.

– Det finns många skäl till att företag organiserar ett jam. Det uppenbara är att ta fram nya idéer. Men det handlar lika ofta om att få fart på kunskapsdelningen generellt, om att få olika aktörer inom organisationen att samarbeta och om att öka medvetenheten om innovation. De bolag som jag har studerat har haft ambitionen att göra något mer än bara ta fram idéer.

Idéarbetet bör vara både top down- och bottom up-drivet. Annars är det lätt att göra ett innovationsjam och ta fram en massa idéer som det sedan inte blir något av. I ett jam kan man få fram massor av idéer. Det kan upplevas som rörigt av personalen, och för ledningen kan det vara svårt att peka på konkreta resultat av ett jam.

– Då finns också risken för bakslag, att medarbetarna tröttnar på själva tanken på innovation. Om man sedan försöker lansera ett nytt innovationsinitiativ kanske ingen är intresserad. Det gäller att ha en tydlig ambition från början och se till att man verkligen fångar upp idéerna.

– Samtidigt får man inte glömma det större perspektivet. När man slår på stora trumman kring att hitta nya idéer är det lätt att det långsiktiga idéarbetet och innovationstänket får stå åt sidan, säger Anne Elerud-Tryde.

Kontakta anne@elerud.se

Mer om innovationsjammar

Innovation jams är en slags tidsbegränsad öppen brainstorming som sker över en digital plattform. Ofta med fokus på ett avgränsat ämne.

Syftet är att samla in idéer, lösa problem och möta nya utmaningar.

Konceptet togs ursprungligen fram av IBM år 2001.

I ett jam som IBM höll 2006 deltog 150 000 personer, som tillsammans genererade 46 000 idéer.

Ett stort känt innovationsjam är FN:s Habitat Jam som hölls 1–3 december 2005. Det arrangerades på internet, var öppet för allmänheten och handlade om att samla upp idéer kring ämnet stadsutveckling.

Snarlika begrepp är innovation gig och idea jam. Crowdsourcing är ett annat begrepp som ligger ganska nära.———–