”Det finns många sätt att påverka”

En kortare version av denna artikel publicerades under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 1, 2013:

Annika Rickne, professor med patos för samhällsnytta:

– Jag brinner för samhällsnytta och anser att tillväxt är en fantastiskt viktig fråga. Det är vad som skapar välstånd och jämställdhet och ger möjlighet till en god välfärd. Därför behöver vi förstå hur tillväxt uppkommer.
Det säger Annika Rickne, professor på Institutet för innovation och entreprenörskap vid Handelshögskolan i Göteborg.

En av Annika Ricknes drivkrafter är att bidra med pusselbitar till kunskapsbildningen om tillväxt.

– Som ung forskare ville jag påverka policybildning och samhällsutveckling. Men nu har jag insett att pusslet är så mycket större än jag trodde när jag började. Det finns många sätt att påverka, men lösningarna är aldrig enkla, säger hon.

Rätt utformad kan undervisning vara ett sätt att påverka, menar Rickne. Hon är ansvarig koordinator för Handelshögskolan i Göteborgs masterprogram ”Knowledge-based Entrepreneurship”. Det bygger på Handelshögskolans mångåriga erfarenhet inom området och har av Högskoleverket utsetts till en av de mest lovande utbildningarna i Sverige. Programmet är tvåårigt och tar in svenska och utländska studenter: ingenjörer, ekonomer och andra.

– Under utbildningens andra år startar studenterna egna företag. På så sätt är de själva med och bidrar till samhällsutvecklingen. Vi försöker också föra in så mycket som möjligt av ny forskning i utbildningen.

I november 2008 fattades det formella beslutet att starta Institutet för innovation och entreprenörskap, den första nya institutionen på Handelshögskolan på 20 år. 2010 inrättades professuren i innovation och entreprenörskap, som alltså tillföll Annika Rickne.

– Professuren kom till därför att Handels vill sätta fokus på entreprenörskap. Det visar hur angeläget forskningsområdet är. Vi arbetar för att vara en synlig forskningsnod med en aktiv röst i samhällsdebatten.

Rickne deltar i debatter när tillfälle ges, hon har kontakt med Vinnova och Näringsdepartementet och sitter med i Näringspolitiskt forum på Entreprenörskapsforum tillsammans med representanter från industri, fackföreningar och universitet.

– Jag har också många direktkontakter med till exempel företag och organisationer som arbetar med att stötta regionala kluster. På så sätt kan vi bidra med vår forskning direkt till företagen, säger hon.

Ett skäl till varför kunskapsspridning är så betydelsefullt, menar Rickne, är att forskare ifrågasätter etablerade ”sanningar”.

– Ibland får svepande generaliseringar fäste och förvandlas till enkla svar. Inom mitt fält tar man ofta upp vad som kallas den europeiska paradoxen; att vi i Europa har mycket forskning men lite företagande. Men sanningen är inte så enkel.

Paradoxdiskussionen handlar bland annat om universitetens resultat – är de rimliga i relation till satsade medel? Annika Rickne har, tillsammans med forskarkollegan Staffan Jacobsson, undersökt publiceringsnivåer på svenska universitet. De fann att produktiviteten är god.

Det finns också en föreställning om att universiteten i Europa producerar färre patent än universiteten i USA.

– Den slutsatsen bygger på att man räknar på olika sätt. I USA ägs patenten ofta av universiteten, medan de i länder som Sverige ägs av enskilda forskare eller företag. I själva verket är patenteringsgraden i vissa europeiska länder minst lika hög som i USA.

En annan del av paradoxdiskussionen handlar om att Sverige – och Europa – har haft svårt att skapa växande företag. Innovationer är ett ledord här, och Rickne analyserar i sin forskning hur nya branscher föds och växer fram. Hon arbetar både med utveckling av analytiska verktyg och med empiriska studier, bland annat i Sverige, Turkiet och USA.

Rickne intresserar sig också för akademiskt entreprenörskap och vilken roll universitetet har för kunskapsutveckling, innovationer och företagsutveckling. Hon har analyserat frågan både från universitetens och företagens perspektiv: belyst forskares drivkrafter att samarbeta med företag eller på annat sätt nyttiggöra sina resultat, och hur företag drar nytta av universitetens verksamhet.

Ett av hennes pågående forskningsprojekt handlar om entreprenörskapets roll för framväxt av nya innovationer och branscher. Tillsammans med en kollega vid Stanford University studerar hon området regenerativ medicin. De intervjuar företag, forskare, patientgrupper, finansiärer och policyorganisationer i Kalifornien för att förstå entreprenörskapsprocesser, universitetens roll och hur policyverktyg kan vara stöttande.

Som en del i det pusslet finns frågan om hur man i en global värld ändå måste bygga, och dra nytta av, lokala ansamlingar av aktörer och kunskap. Företagslokalisering och klusterbildning har tillmätts allt större betydelse i samband med globaliseringen. Annika Rickne har arbetat med frågorna på olika sätt sedan hon var doktorand. Hon la fram sin avhandling New Technology-based Firms and Industrial Dynamics – Evidence from the Technological System of Biomaterials in Sweden, Ohio, and Massachusetts år 2000. Den handlar om hur kunskapsbildningen och tillväxten i ett företag påverkas av dess externa relationer och företagets lokalisering.

Förra året utkom boken Innovation Governance in an Open Economy som handlar om betydelsen och skapandet av lokala eller regionala kunskaps- och aktörsgrupperingar. Rickne var en av redaktörerna. Bland annat diskuterades genom vilka mekanismer policyaktörer kan underblåsa ett dynamiskt förlopp som ska bidra till klusterbildning.

I boken har författarna undersökt framgångsfaktorer för klusterbildning utifrån projekt som finansierats exempelvis av Vinnovas tillväxtprogram. Av studierna framgår att det måste finnas ett experimenterande, med många olika aktörer och ansatser.

– Ur experimenterandet kan något av alternativen slå rot och utvecklas. Det finns inga recept för hur man skapar ett kluster. Alla framgångsrika regioner har sin egen speciella historik.

– Det betyder alltså att det måste finnas en balans mellan bottom up och top down. Ingen kan bestämma att ”nu ska vi skapa en dynamisk region”. Samtidigt finns behov av vissa aktiviteter som sammanför aktörer inom ett område, säger hon.

Som exempel nämner hon robotdalen i Västerås, Hälsans nya verktyg i Linköping och GöteborgBio där det finns klusterorganisationer som länkar samman olika aktörer. Annika Rickne och hennes forskarkollegor har under många år utvecklat ansatser för dynamik i innovationssystem.

– Som forskare kan jag bidra med de analytiska verktygen för att förstå klusterdynamik. Forskningen visar också vilka aktörer som kan påverka utvecklingen, hur och varför policyinitiativ har fungerat, hur tidsförlopp typiskt kan se ut, eller hur utvecklingsmönster skiljer sig åt mellan sektorer eller länder.

För närvarande skriver hon ett kapitel om detta till en populärvetenskaplig bok som ska handla om myter kring entreprenörskap och innovation.

En stor del av Annika Ricknes forskning kretsar kring life science. På senare år har hon börjat intressera sig för hållbarhet – ett annat flitigt debatterat område med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Förra året var hon en av redaktörerna för Paving the Road to Sustainable Transport. Boken handlar om hur forskning kan styras med politiska medel för att uppmuntra till innovationer som främjar hållbarhet, med avseende på miljö.

– Det är en jättespännande fråga. Vi har många politiska mål för hållbar utveckling i Sverige, samtidigt vet vi att frågan är global. Och vi måste ju fixa det här nu.

– I vanliga fall vill man ha så många alternativ som möjligt att experimentera med, sedan får marknaden avgöra vilket alternativ som är bäst. Men i samband med hållbarhetsfrågor går samhället ofta in med en policy. Man fattar till exempel ett beslut om att ha etanolpumpar i Sverige, utan att veta om detta är den bästa lösningen på sikt. Eller om den håller internationellt.

En utmaning som lockar Rickne är att företagande inom den gröna sektorn delvis har andra drivkrafter än bara vinstkrav.

– En viktig fråga för både företagare och policyskapare är hur vinstkrav kan balanseras mot samhällsnytta, säger Annika Rickne.

Kontakta annika.rickne@handels.gu.se

Mer av Annika

The Role of Policy Intervention for Technology Management: The Case of Swedish Hybrid-Electric Vehicle Technology. Kapitel i Strategic Planning Decisions in the High Tech Industry. Springer, 2013 (tillsammans med Thomas Magnusson).

Paving the Road to Sustainable Transport: Governance and Innovation in Low-carbon Vehicles. Routledge, 2012 (redaktör tillsammans med Måns Nilsson, Karl Hillman och Thomas Magnusson).

Innovation Governance in an Open Economy – Shaping Regional Nodes in a Globalized Economy. Routledge, 2012 (redaktör tillsammans med Staffan Laestadius och Henry Etzkowitz).

When is Regional ”Beautiful”? Implications for Knowledge Flows, Entrepreneurship and Innovation. Routledge, 2010 (redaktör tillsammans med? Björn Asheim och Olof Ejermo).

Mer om Annika

Namn Annika Rickne
Bakgrund Gjorde sin grundutbildning inom datateknik på Chalmers, men insåg snart att hon hade större intresse för managementfrågor. Doktorerade år 2000 vid Chalmers med avhandlingen New Technology-based Firms and Industrial Dynamics. Blev docent 2005 och professor 2010. Universitetslektor på Circle, Lunds universitet, 2003–2008. I dag på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Aktuell Intervjuar just nu företag, forskare, patientgrupper, finansiärer och policyorganisationer i Kalifornien för att förstå mer om hur entreprenörskapsprocesser, universitet och policy samverkar. Driver och vidareutvecklar mastersutbildningen ”Knowledge Based Entrepreneurship” där studenterna varvar teori med att starta företag.———–