DEBATT: Företagandet – den bortglömda jämställdhetsfrågan

Upplever du goda möjligheter att starta företag? Andelen som svarar ”JA” på den frågan är ungefär lika hög bland kvinnor och män i Sverige idag. Ändå driver dubbelt så många män som kvinnor företag. Är entreprenörskapsgapet vår bortglömda jämställdhetsfråga? Det frågar sig Svenskt Näringsliv i den här debattexten.

Sverige präglas av hög sysselsättning bland både kvinnor och män. Det är ett resultat av våra system kring bland annat socialförsäkring och barnomsorg. Jämställdhet på arbetsmarknaden har varit en viktig fråga under lång tid och skillnaderna i arbetsmarknadsutfall, såsom löner och olika typer av ledarpositioner, har också minskat kraftigt under 2000-talet. Idag placerar vi oss i toppen av både EU:s och FN:s jämställdhetsindex.

Bara Slovakien, Malta och Rumänien har större skillnad i företagandet.

Entreprenörskapsgapet har däremot förblivit i stort sett oförändrat. I EU är det endast Slovakien, Malta och Rumänien som har större skillnad i företagandet. Bilden blir inte bättre när vi studerar kvinnor bland företagare med anställda, där vi placerar oss näst sist bland länderna i EU.

Varför driver så få kvinnor företag?

Har kvinnor sämre förmåga eller mindre innovativa idéer i just Sverige? Det finns inget som tyder på att så skulle vara fallet. Tvärtom, i jämförelse med andra små europeiska länder ser en majoritet av kvinnorna i Sverige goda företagsmöjligheter. Nära 8 av 10 kvinnor närmare bestämt, vilket är nivå i med svenska män och högt över både kvinnor och män i andra jämförbara länder.

Nationalekonomisk och psykologisk forskning finner inte heller några större skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till entreprenöriell förmåga. Däremot finns det skillnader mellan kvinnor och män på gruppnivå som kan förklara varför andelen företagare kan vara högre bland män än kvinnor generellt. Exempelvis tenderar fler män än kvinnor att ha högre tilltro till sin egen förmåga, mindre rädsla för att misslyckas och högre riskbenägenhet. Eftersom dessa gruppskillnader finns i alla länder kan de dock inte förklara varför entreprenörskapsgapet är så stort i just Sverige.

Kvinnor som i grunden är beredda att utsätta sig för riskerna med företagande kan avstå på grund av den förda politiken.

Frågan är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Om entreprenörskapsgapet beror på direkta eller indirekta hinder kopplade till exempelvis den förda politiken går vi miste om företag och innovationer som skapar arbetstillfällen och tillväxtkraft i den svenska ekonomin. Delar av entreprenörskapsgapet kan med andra ord handla om kvinnor som i grunden är beredda att utsätta sig för de risker och den konkurrens det innebär att driva företag, men som på grund av den förda politiken på olika områden i stället avstår eller sänker ambitionsnivån.

Branscher där många kvinnor driver företag

Drygt en fjärdedel av företagarna i Sverige är kvinnor och bland företagare med anställda är siffran betydligt lägre, omkring en femtedel. Samtidigt finns det branscher där kvinnor är i majoritet. Tjänster, vård och omsorg samt utbildning är exempel på branscher där över 50 procent av företagarna är kvinnor. Det här är branscher där kvinnor dominerar även sett till utbildningsval och bland anställda.

Det är inte särskilt överraskande att företagandet följer samma mönster som vi ser på utbildningar och bland arbetstagare. Det är vanligt att både män och kvinnor startar och driver företag i branscher de har kunskap om och erfarenhet från sedan tidigare. Vi har under lång tid arbetat för att uppnå lika möjligheter och villkor för kvinnor och män i utbildning och anställning. Men hur ser det ut för kvinnors företagande och företagande i kvinnodominerade branscher?

Exempel där möjligheter och villkor slår olika för kvinnor och män

En första insikt är att företagande i kvinnodominerade sektorer inte alltid möts med positiva hejarop. Ett exempel är välfärdssektorn som under lång tid varit föremål för utredning och hård kritik. Efter Reepaluutredningen 2017, som bland annat föreslog ett vinsttak i välfärden, sjönk nyföretagandet drastiskt och att antalet nedlagda verksamheter ökade. Synen på företag inom vård och utbildning är fortfarande problematisk, vilket såklart har betydelse för både investeringsvilja och beslut kring företagande i branschen.

Med hot om vinsttak i välfärden sjönk nyföretagandet drastiskt och antalet nedlagda verksamheter ökade.

En andra iakttagelse är att det är viktigt att kunna finansiera sitt företag, inte minst i uppstartsfasen. Många tänker nog att det är via banklån som detta sker, vilket också var vanligt fram till mitten av 2000-talet. Idag är det dock mindre än 8 procent av de nystartade företagen som har banklån. Hårdare regelverk och dyrare processer sätter krokben för företag generellt men särskilt för mindre företag med få anställda och lågt realkapital, vilket ofta är fallet för företag inom tjänstesektorn, där kvinnorna främst är aktiva.

En tredje reflektion är att våra välfärdssystem är utformade för personer som är anställda och har ett jämnt inkomstflöde. Flera utredningar har visat att tillgängligheten till socialförsäkringssystemen brister för just företagare, vilket ökar risken att stå utan stöd vid sjukdom, föräldraskap eller arbetslöshet. Detta är såklart problematiskt för alla företagare, män som kvinnor, men slår hårdare mot kvinnor eftersom det är vanligare bland kvinnor att någon gång i livet vara exempelvis föräldraledig eller sjukskriven. Risken att vara företagare jämfört med en anställning blir då automatiskt högre.

Naturligtvis är frågan kring företagandets villkor större än de exempel som lyfts här. Poängen är att vi verkar glömma en uppenbar del av jämställdheten när vi pratar om kvinnors och mäns lika villkor och möjligheter i samhället. Det finns inget som tyder på att kvinnor skulle ha lägre förmåga att driva företag än män och ungefär lika hög andel kvinnor som män ser goda affärsmöjligheter. Ändå verkar vi låta förutsättningarna att driva företag skilja sig åt. Det är ett för dyrt misstag för vårt samhälle, tillväxten och konkurrenskraften, att glömma bort företagandet som jämställdhetsfråga.

Isabelle Galte Schermer, jämställdhetsexpert på Svenskt Näringsliv

Nikolay Angelov, fil.dr i nationalekonomi och kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv