Dags att ompröva bilden av ursprungsbefolkningars företagande

Maria
Gustafsson
DELA
Bensinmack med andra affärer i Kyancutta Australien.
Foto: Carig Manner, Unsplash.

En ny studie utmanar seglivade föreställningar om hur företagande bland ursprungsbefolkningar fungerar. Forskarna har analyserat 19 530 företag ägda och drivna av den australiska ursprungsbefolkningen – den hittills mest omfattande kartläggningen av sitt slag.

Slutsatsen är tydlig: verkligheten ser betydligt mer varierad och komplex ut än vad tidigare forskning och policy ofta har antagit.

Tidigare har urfolksföretag ofta beskrivits som socialt drivna, kollektivt ägda eller djupt förankrade i traditionell kultur. Men enligt studiens omfattande datamaterial gäller detta bara en mindre del av företagen.

I själva verket utgör vinstdrivande bolag en mycket stor andel av sektorn, och den vanligaste formen av företag är enskilda småföretagare utan anställda. Många arbetar i branscher med låga inträdesbarriärer, som bygg, service och stödverksamhet. Forskarna menar att sektorns bredd har varit kraftigt underskattad.

Fem typer av företag

Genom analysen identifierar studien fem olika kategorier av företag, som skiljer sig åt i både mål, verksamhet och förutsättningar. Bland annat finns:

  • företag som drivs av samhällsnytta och ofta är kollektivt organiserade,
  • företag som växer genom statliga upphandlingsprogram,
  • företag som säljer kultur- och traditionellt baserade produkter,
  • och en stor grupp småföretagare som verkar helt på vanliga marknadsvillkor.

Forskarna menar att det inte går att tala om “ursprungsbefolkningars företagande” som ett enhetligt fenomen.

Kontexten formar företagen – inte tvärtom

I stället för att urfolksföretag skulle styras av särskilda kulturella värden, visar studien att företagens strategier i hög grad är svar på den omgivande kontexten. Några centrala faktorer är: geografi och lokal arbetsmarknad, efterfrågan på kultur- och traditionsbaserade produkter, statliga upphandlingssystem som gynnar företag som drivs av ursprungsbefolkning, samt tillgången till gemensamt ägda resurser.

Forskarna bakom studien uppmanar både akademi och politik att överge de snäva ramar som länge har definierat urfolksföretagande. Fokus bör i stället ligga på den faktiska variationen i hur företag startas, drivs och utvecklas. De understryker också att just denna komplexitet är nödvändig att förstå för att skapa bättre stöd och mer träffsäkra policys.

Mer om artikeln och författarna
Artikeln Rethinking Indigenous Entrepreneurship är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Entrepreneurship Theory and Practice. Författare är Zannie Langford och Richard Martin, båda vid University of Queensland, Australien.

2

DELA