CORONASPECIAL: Hållbara affärsidéer kan få uppsving

Åse
Karlén
DELA
Susanne Arvidsson. Foto: Lars Jansson.

Följande text ingick även i temat ”Coronakrisen” som publicerades i Entré nr 2, 2020:

Coronakrisen ger nya perspektiv på tillvaron. När företag och individer måste förändra sitt beteende, kan effekten bli ökad hållbarhet.

I coronakrisens första rond ledde produktionsstopp och minskat resande till drastiskt sänkta utsläpp. Skillnaden var så stor att den syntes när man jämförde nya och gamla satellitbilder över exempelvis Kina. Parallellt med prognoser för hur många som beräknades dö i covid-19, presenterades också glädjande siffror över hur många färre som förväntades dö som en följd av luftföroreningar.

Kan pandemin få en positiv, global effekt i form av fler hållbara lösningar och företag? Eller kommer tillväxthjulen börja snurra snabbare än någonsin när restriktionerna släpps?

– I den hemska och surrealistiska tid vi nu lever, är det svårt att se något positivt. Det som händer så här i början av krisen är att gränser flyttas och perspektiv förändras. Vi är så vana vid att få allt vi vill ha direkt. Vi har länge haft stor frihet, god ekonomisk tillväxt, och kunnat spendera våra pengar. Nu varken kan eller vågar vi det, säger Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi på Lunds universitet.

De senaste 20 åren har hon i sin forskning intresserat sig för hållbarhetsfrågor. Susanne Arvidsson menar att coronakrisen får oss att reflektera över tillvaron. Kanske kommer våra nya vanor, med minskat resande och minskad konsumtion, göra att hållbarhetstrenden i samhället stärks ytterligare.

– När vi upplever att vår frihet, hälsa eller ekonomi hotas, brukar vi bli bättre på att värdesätta det vi har.

Exotiska semestrar byts mot utflykter i närområdet, och vi kan få upp ögonen för andra värden. Samtidigt betonar Arvidsson att människor är vanedjur. Vi längtar tillbaka till livet innan krisen.

– Det kommer finnas ett uppdämt behov av att få igång tillväxten igen, en kapp-upprustning på nationsnivå. Då är det risk att klimatmålen sätts i baksätet igen. Men det ska bli spännande att se hur mycket perspektiven hinner skifta, och om de förändrar vårt sätt att leva och resa på längre sikt, säger Susanne Arvidsson.

Hon hoppas att politiker och policyaktörer tar vara på tillfället att lyfta miljöfrågor i debatter och diskussioner.

– Det här är en tid för reflektion, vi kan dra lärdomar om hur vi lever våra liv. Vi behöver inte gå tillbaka till överkonsumtion och billiga weekendresor med flyg, det är inte hållbart.

Det kan kännas som att vi har levt med coronakrisen i en evighet, fast det i själva verket bara har hunnit gå ett par månader. Eftersom det är omöjligt att veta om vi är igenom det värsta – eller om vi har det värsta framför oss – är det många som inte vet hur de ska agera. En del blir handlingsförlamade, andra ställer om.

– Uppfinningsrikedomen är imponerande. När företag ser att det inte finns någon efterfrågan på det som de brukar producera, börjar de fundera över hur de kan använda sin kompetens till annat. Scaniapersonal kallades in för att tillverka respiratorer, och jag läste om ett litet företag som brukar göra plastsäckar men som numera tillverkar skyddskläder, säger Susanne Arvidsson.

Flexibilitet och innovationskraft är viktigare än någonsin. Med kniven på strupen gäller det att anpassa sig för att klara situationen. Det kan också leda till hållbarare affärsmodeller.

– Företag börjar tänka i nya banor när de inte längre kan importera de komponenter som de vanligtvis använder i produktionen. Kanske kan de ändra produktionsprocessen och använda sig av något som tidigare sågs som en slaggprodukt? Det kan förbättra resurseffektiviteten – och hållbarheten.

Arvidsson ser också det utbredda experimenterandet med digitala möten som en hållbar möjlighet. Många har tagit till sig tekniken, och kännedomen om vad som funkar är stor. Även om vi fortfarande har behov av att sammanstråla fysiskt, har vi lärt oss att vissa konferenser och tjänsteresor kan ersättas av möten online. Det kan påverka miljön positivt post-corona.

Hur ser då utsikterna ut för entreprenörer som vill etablera sig under coronakrisen? Susanne Arvidsson menar att det kan vara svårt att få finansiering, men det beror på vad man har för affärsidé.

– Generellt är det alltid problem att hitta finansiering i kristider. Ju osäkrare och riskablare investering, desto svårare att få kapital. Men om entreprenörens idé går ut på att hjälpa andra i den här situationen – då tror jag säkert att investerare kan vara intresserade, säger hon.

Kontakta susanne.arvidsson@fek.lu.se———–

1479

DELA