CORONAKRISEN: ”Det svenska näringslivet behöver uppfinningsrikedom”

Åse
Karlén
DELA
Per Kristensson var en av föreläsarna på Estrad:webbinarium 9 september 2020.

Intresset var stort när vi inledde Estradhösten 9 september. Över 220 deltagare satt bänkade framför skärmarna när vi drog igång webbinariet om coronomins effekter.

Med kniven på strupen har vi – som individer, företag och nationer – tvingats till stora beteendeförändringar under 2020. Vilka kommer bestå när pandemin klingat av? Och kan de leda till något positivt för entreprenörskapet?

Ja, mitt i krisen finns ljuspunkter att lyfta fram, menade Susanne Arvidsson, Lunds universitet, Martin Henning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och Per Kristensson, Karlstads universitet. De var våra talare på Estrad:webbinarium under rubriken ”Coronomin och dess effekter på entreprenörskap och innovation”.

Susanne Arvidsson forskar om hållbara företag. Hon menade att den omställning vi nu genomgår kan leda till mer planetvänliga affärsidéer framöver. När vi har insett att förändring faktiskt är möjlig, kan det bana väg för fler hållbara lösningar i framtiden.

– Vi är vanedjur, men pandemin har tvingat oss att byta mindset på många sätt. Vi agerar annorlunda; reser och konsumerar mindre. Jag tror att det kommer att ge energi. Nästa gång vi sitter i styrelserummen och fattar beslut hoppas jag att vi inte säger ”det kommer inte att gå”, ”det blir för dyrt” eller ”det är för trögt”. Nu vet vi att det kan gå, sa Susanne Arvidsson.

Tidigare kriser har ofta följts av en period av förändring, och hon hoppas på en kraftfull gir mot hållbarhet.

– Jag skulle vilja se en tydligare politisk debatt om det, och stärkta incitament för att förbättra vanor, rutiner och processer. Det här är ett gyllene tillfälle. Och det svenska näringslivet behöver uppfinningsrikedom om vi ska kunna stärka konkurrenskraften, sa Arvidsson.

Martin Henning är ekonom-geograf och forskar om internationella värdekedjor och handel. Han konstaterade att coronakrisen har blottlagt både sårbarhet och resiliens hos företag och länder. I det långa loppet tror han att det kommer leda till ett skifte i hur vi ser på innovation.

– Tidigare har teknisk innovation dominerat, men nu blir det tydligare hur viktigt det är även med organisatorisk innovation, sa han.

Henning delade med sig av vad han såg som förfärande, förvånande och lärorikt med krisen.

– Jag hoppas att krisen inte kommer att tas som ett argument för en mer provinsiell, protektionistisk hållning framöver. Jag hoppas också att vi får en mer jämlik arbetsmarknad, med starkare skydd för utsatta grupper, sa Martin Henning.

Per Kristensson, forskare i psykologi och innovation, konkretiserade de beteendeförändringar vi har genomgått under pandemin.

– Tänk er om vi skulle ha ett möte för åtta månader sedan – och jag hade föreslagit att köra det i Zoom. Eller om vi hade mötts och presenterats för varandra i en korridor – och jag inte hade sträckt fram handen för att hälsa. Det hade varit mycket märkligt innan coronakrisen.

– De snabba beteendeförändringarna som har skett är en erfarenhet vi kan plocka med oss. Vi kan göra något bra av den i framtiden, sa Kristensson.

Han beskrev i psykologiska termer hur vi människor agerar i olika situationer: Hur vi har en preferens för det som ger snabb vinning, gillar det vi är vana vid, och styrs av sociala normer. För entreprenörer finns flera viktiga lärdomar att dra.

– Upplever folk en direkt nytta av en ny vara eller tjänst som du vill introducera? Det är positivt för erbjudandet.

Sociala normer, och viljan att dela det som andra delar, kan ge företag en skjuts i sociala medier. Men om erbjudandet kräver att kunden ändrar sina beteenderutiner måste företaget vara tydligt med hur det ska gå till. Det visas både i forskning och hur vi har agerat under pandemin.

– Entreprenörer tar ofta folks beteende för givet. Men att till exempel gå från Apple till Android är en stor förändring, och den innebär en slags kostnad för oss människor. Då måste företagen gå in och hjälpa kunderna, beskriva vad de ska göra och hur de ska ta sig an beteendeförändringarna, sa Per Kristensson.

Hela föreläsningen går att se som webb-tv

Läs också intervjuerna i Entré nr 2, 2020:
Susanne Arvidsson: Hållbara affärsidéer kan få uppsving
Martin Henning: ”Rädda inte företag som inte är livsdugliga”
Per Kristensson: ”Kanske blir det tuffare för entreprenörer”———–

1116

DELA