Kommunens förväntningar större än lusten att starta eget
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 1998: Idéerna var bra, men visade sig inte stämma med verkligheten när en svensk kommun privatiserade delar av sin verksamhet. Kreativitet och entreprenörskap skulle frigöras när kommunerna i början av 1990- talet beslutade införa den så kallade beställar-utförarmodellen. Tanken var att alternativa utförare – entreprenörer och anställda […]
Konkurs – bitterhet eller nytändning?
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1998: Forskare delar in företagarna i fyra grupper Det finns olika sätt att tackla en konkurs. Vissa går vidare med nya företag medan andra blir bittra och anklagar systemet för deras nederlag. Detta visar en ny studie från Lunds universitet. – Att tvingas försätta sitt företag i […]
Sverige har flest konkurser
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1998: Sverige har fler konkurser än merparten andra industriländer. Varför, och hur påverkar det småföretagen? Frågan diskuterades vid det konkurssymposium som arrangerades i slutet av januari av Esbri och Riksbankens Jubileumsfond. – Konkurslagstiftningen är mycket viktig för ekonomin men ändå ganska okänd, förklarar Karl Gratzer, forskare vid […]
Umeå – Vaggan för svensk SME-forskning
Följande text publicerades även i temat fnuttUmeå universitetfnutt i Entré nr 1, 1998: Allt började i Umeå… Umeå universitet invigdes 1965 och är därmed landets näst yngsta. Trots att skolan bara har drygt 30 år på nacken har mycket hunnit hända. Antalet studenter är uppe i 23 000, runt 3 900 personer arbetar på skolan […]
EUs inre marknad passar bäst för större företag
Följande text publicerades även i temat fnuttUmeå universitetfnutt i Entré nr 1, 1998: Stora företag tjänar på EU:s inre marknad medan många mindre riskerar att slås ut. Det hävdar Karl Johan Bonnedahl som har undersökt konsekvenserna av ekonomisk integration. Karl Johan Bonnedahl, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt hur den ekonomiska integrationen efter Sveriges EU-medlemskap […]
Tidigare erfarenhet påverkar beslut
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1998: Traditionella beslutsmodeller i all ära, men det finns kompletterande inslag i beslutsfattandet. Ofta används analogier – och då främst i början på beslutsprocesserna. Hur kombinerar företagare analys och kreativitet i beslutsprocessen? Vilken roll spelar beslutsfattarnas tidigare erfarenheter för de beslut som de fattar idag? Anders Nilsson, […]
IT inte alltid svaret
Följande text publicerades även i temat fnuttUmeå universitetfnutt i Entré nr 1, 1998: Bland småföretagen är det tjänstebolagen och de lokala snabbväxarna som är bäst på att använda modern informationsteknik. Det visar Sven Junghagen i en avhandling som kartlägger inställningen till IT hos VD i de små företagen. Bättre villkor för de mindre företagen och […]
Småföretagare bryr sig mer om sin nästa
Följande text publicerades även i temat fnuttUmeå universitetfnutt i Entré nr 1, 1998: Ulrica Nylén har skrivit en doktorsavhandling som handlar om etik i affärslivet. – Jag var intresserad av hur företagare och företagsledare upplever etik inom affärslivet och dess dilemman i vardagen. Vilka etiska problem uppstår i relation till olika aktörer och hur hanterar […]
Nätverket som bollplank och problemlösare
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 1998: Branschöverskridande nätverk för småföretagare skapar bättre förutsättningar för lärande och problemlösning. Den slutsatsen drar forskarna Joakim Tell och Max Lundberg efter att ha följt ett nätverk av tillverkande företag i nära fyra år. Många småföretagsledare saknar samtalspartners kring frågor som rör företagets framtida utveckling. Joakim Tell […]
Myt att hela tillväxten finns inom högteknologin
Följande text publicerades även i temat fnuttTillväxtfnutt i Entré nr 1, 1998: Snabbväxande företag är inte alltid så exemplariskt organiserade som läroböckerna gör gällande. Viktigare är förmågan att finna och exploatera nya, expansiva marknader. Den allmänna bilden av det snabbväxande företaget är att det verkar inom högteknologisektorer, gärna IT eller bioteknik. Organisationen som sådan är […]