Inte bara framgång i Gnosjö
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Gnosjö får ofta tjäna som exempel på en lyckad region. Här blomstrar företagsamheten och arbetslösheten är låg. Men det är inte hela sanningen. Caroline Wigren beskriver gnosjöandan i sin avhandling The Spirit of Gnosjö – The Grand Narrative and Beyond. Den lilla orten Gnosjö är en […]
Mjukt stöd gynnar entreprenörskapet
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Varken det geografiska läget eller chefens utbildning har betydelse för företagets entreprenöriella orientering. Öppen kommunikation, teknologi och nätverkande är desto viktigare. Finns det några samband mellan ett företags resurser eller strategier och dess entreprenöriella orientering? Einar Lier Madsen undersöker frågan i licentiatuppsatsen Ressurser, strategier og entreprenøriell […]
Ledningen viktig i utlandsfödda företag
Följande text ingick även i temat fnuttGränslöst företagandefnutt som publicerades i Entré nr 2, 2003: Det går bra för företag som etablerar sig utomlands tidigt, så kallade fnuttborn globalsfnutt. Det menar i alla fall Sami Saarenketo som disputerat med avhandlingen Born Globals – Internationalization of Small and Medium-Sized Knowledge-Intensive Firms. När ett företag har minst […]
Kan forskarna förnya företagandet?
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 2003: Företagandet är lika gammalt som människan själv som visat stor uppfinningsrikedom, fantasi och uthållighet i interaktionen mellan sig själv och omgivningen. Genom tiderna har vi haft en rad märkvärdiga förnyelseepoker inom företagandet, till exempel i Nederländerna under medeltiden, under den industriella revolutionen, med […]
Praktisk forskning hjälper entreprenörer
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Vad kan entreprenörskapsforskningen göra för praktiker och policymakare? Per Davidsson redovisar fyra möjliga svar på den frågan i artikeln What Entrepreneurship Research can do for Business and Policy Practice (International Journal of Entrepreneurship Education, vol 1, nr 1, 2002). Beroende på hur forskningsresultaten produceras, paketeras och […]
Grundaren formar företagets identitet
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Alla företag har en historia att berätta, skriver Lars Steiner i artikeln Roots of Identity in Real Estate Industry som publicerats i Corporate Reputation Review (vol 6, nr 2, 2003). Företagets grundare är en viktig del av berättelsen som syftar till att kommunicera företagsidentiteten till bland […]
Svensk bioteknik halkar efter
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Om tillväxtdynamiken inom bioteknikindustrin handlar Growth Dynamics in the Biomedical/Biotechnology System (Small Business Economics, vol 20, nr 4, 2003). Artikeln är skriven av Dilek Çetindamar och Jens Laage-Hellman som söker förklaringar till varför det svenska bioteknikklustret inte haft samma gynnsamma utveckling som det i Ohio. Författarna […]
USAs utbildningar blir inte fler
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 2, 2003: I artikeln The chronology and intellectual trajectory of American entrepreneurship education 1876-1999 redogör Jerome Katz för den amerikanska entreprenörskapsundervisningens historia. En viktig milstolpe inträffade år 1947. Då startade den första MBA-utbildningen i entreprenörskap vid Harvard Business School. Utbildningen lockade 188 studenter. Sedan dess […]
Lagom struktur ger bäst marknadsföring
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 2, 2003: Ian Chaston har skrivit två böcker om marknadsföring i små och entreprenöriella företag som är lämpliga att använda i undervisningen på högskolenivå. Böckerna är också intressanta för företagare som vill bli mer innovativa i sin marknadsföring. Entrepreneurial Marketing: Competing by Challenging Convention (2000) […]
Ensam är inte stark
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Att slå sig samman i nätverk ökar småföretagens konkurrenskraft. Joakim Wallenklint, Luleå tekniska universitet, har i sin licentiatuppsats undersökt hur sådana småföretagsnätverk etableras, drivs och utvecklas. Förtroende är a och o. Småföretagens ringa storlek gör dem flexibla, men samtidigt kan de ha svårt att exempelvis skapa […]