Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande.

Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande

Ledningen viktig i utlandsfödda företag

Följande text ingick även i temat fnuttGränslöst företagandefnutt som publicerades i Entré nr 2, 2003: Det går bra för företag som etablerar sig utomlands tidigt, så kallade fnuttborn globalsfnutt. Det menar i alla fall Sami Saarenketo som disputerat med avhandlingen Born Globals – Internationalization of Small and Medium-Sized Knowledge-Intensive Firms. När ett företag har minst […]

Kan forskarna förnya företagandet?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 2003: Företagandet är lika gammalt som människan själv som visat stor uppfinningsrikedom, fantasi och uthållighet i interaktionen mellan sig själv och omgivningen. Genom tiderna har vi haft en rad märkvärdiga förnyelseepoker inom företagandet, till exempel i Nederländerna under medeltiden, under den industriella revolutionen, med […]

Praktisk forskning hjälper entreprenörer

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Vad kan entreprenörskapsforskningen göra för praktiker och policymakare? Per Davidsson redovisar fyra möjliga svar på den frågan i artikeln What Entrepreneurship Research can do for Business and Policy Practice (International Journal of Entrepreneurship Education, vol 1, nr 1, 2002). Beroende på hur forskningsresultaten produceras, paketeras och […]

Internationella erfarenheter i ny bok

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 1, 2002: Under de senaste två decennierna har undervisning om entreprenörskap fått ökad uppmärksamhet. I antologin Entrepreneurship Education – A global view samlas erfarenheter från en rad olika länder. Boken inleds med en översikt över aktuella forskningsfrågor och förslag till definitioner av begreppet entreprenörskap. Vidare […]

Utbildningen behöver mer teori

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 1, 2002: Kan man lära studenter att bli entreprenörer? Enligt James Fiet hänger svaret på den frågan samman med vilka teoretiska förutsättningar den som undervisar har. Teorin avgör vad som undervisas och på vilket sätt undervisningen sker. Fiet argumenterar i artikeln The theoretical side of […]

Samarbete skapar kreativitet

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 1, 2002: – SSES är som en humla – den borde inte kunna flyga. Det säger professor Per-Olof Berg, vd för SSES – Stockholm School of Entrepreneurship – som är ett samarbete mellan fyra högskolor i Stockholm. SSES bildades i juli 1999, men grunden lades […]

Ensam är inte stark

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Att slå sig samman i nätverk ökar småföretagens konkurrenskraft. Joakim Wallenklint, Luleå tekniska universitet, har i sin licentiatuppsats undersökt hur sådana småföretagsnätverk etableras, drivs och utvecklas. Förtroende är a och o. Småföretagens ringa storlek gör dem flexibla, men samtidigt kan de ha svårt att exempelvis skapa […]

Innovationer ökar antalet tjänsteresor

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: När affärsmän reser i tjänsten, väljer de oftast att resa till regioner med väl utvecklat entreprenörskap eller stark innovationskraft. Det visar Peter Hugoson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, i sin avhandling Interregional Business Travel and the Economics of Business Interaction. Tjänsteresor kan användas som konjunkturmått, i stället […]

Från maskingevär till mensskydd

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Ann-Christin Nyberg är verksam vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. Hennes licentiatuppsats Kön och teknik i förändring handlar om kvinnor som lämnar spår – från maskingevär till mensskydd. Studien av svenskors patenterade uppfinningar visar på en mångfald som få känner till. Att uppfinna innebär […]

Ostrukturerad tjänsteutveckling i småföretag

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Småföretag utvecklar tjänster på ett annat sätt än stora företag. Det sker mer informellt och utgår ofta från kundens behov. – Småföretag är mer flexibla och arbetar ofta nära sina kunder. Man löser problem när de uppstår och resultatet kan bli en nyutvecklad tjänst, säger Patrik […]

Sök

Arkiv