Ostrukturerad tjänsteutveckling i småföretag
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Småföretag utvecklar tjänster på ett annat sätt än stora företag. Det sker mer informellt och utgår ofta från kundens behov. – Småföretag är mer flexibla och arbetar ofta nära sina kunder. Man löser problem när de uppstår och resultatet kan bli en nyutvecklad tjänst, säger Patrik […]
Företagen styrs av högre makter
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Marcus Box har studerat utvecklingen i sex generationer av företag. Tillväxt, framgång och konkurser kan inte förklaras enbart med företagsspecifika variabler, menar han. Makroekonomiska förhållanden är minst lika viktiga. Marcus Box är verksam vid Centrum för bank och finans (CeFin), Södertörns högskola. I sin licentiatuppsats New […]
Banken diskriminerar inte kvinnor
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Särskilda rådgivningscentrum och lån för kvinnliga företagare. Planer på att starta en kvinnobank. Och ett missnöje som debatterats friskt i media. Flera signaler tyder på att banken diskriminerar kvinnor. Men det stämmer inte, hävdar filosofie doktor Berit Björnsson. – Jag finner inga signifikanta skillnader till kvinnors […]
Nödvändigt testa teorier
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: För att kunna testa teorier och utveckla forskningsfältet entreprenörskap behövs relevanta mätverktyg, menar Terrence Brown, Per Davidsson och Johan Wiklund i artikeln An operationalization of Stevenson”s conceptualization of entrepreneurship as opportunity-based firm behavior (Strategic Management Journal, vol 22, nr 10, 2001). De har utvecklat ett instrument […]
Inget enhetligt kvinnoföretagande
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Att tala om en enhetlig fnuttkvinnlig företagarkulturfnutt är svårt. Företagandet som bedrivs av kvinnor är mycket differentierat och speglar dessutom klasskillnader. Om detta skriver Pia Götebo Johannesson i boken Våga vara egen – om kvinnligt företagande. Utifrån ett etnologiskt perspektiv undersöker Götebo Johannesson kvinnors erfarenheter av […]
Polacker vill starta eget
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Ibland hävdas det att fnuttentreprenörsandanfnutt skiljer sig åt, länder emellan. Få har emellertid undersökt vilka drivkrafter för entreprenörskap som finns i olika regioner. David Blanchflower, Andrew Oswald och Alois Stutzers artikel Latent entrepreneurship across nations (European Economic Review, vol 45, nr 4-6, 2001) visar att Polen […]
Samsyn kring begreppet entreprenörskap efterlyses
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 1, 2002: Finns det något universitet eller högskola i Sverige som inte satt upp entreprenörskap på sin agenda? Tror inte det! Vissa, som exempelvis Göteborg, Umeå och Växjö, är gamla i fnuttbranschenfnutt medan andra har hakat på trenden betydligt senare. Vad som görs på respektive […]
Internationella erfarenheter i ny bok
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 1, 2002: Under de senaste två decennierna har undervisning om entreprenörskap fått ökad uppmärksamhet. I antologin Entrepreneurship Education – A global view samlas erfarenheter från en rad olika länder. Boken inleds med en översikt över aktuella forskningsfrågor och förslag till definitioner av begreppet entreprenörskap. Vidare […]
Silicon Valley – regionen med stort R
Följande text ingick även i temat fnuttFöretagsamma miljöerfnutt som publicerades i Entré nr 1, 2002: Förebildernas förebild för en framgångsrik region är Silicon Valley. Runt om i världen försöker andra skapa liknande miljöer. Men vad är det som ligger bakom Silicon Valleys framgång? AnnaLee Saxenian är professor vid University of California at Berkeley. I slutet […]
Klusterforskning i andra länder
Följande text ingick även i temat fnuttFöretagsamma miljöerfnutt som publicerades i Entré nr 1, 2002: En förgrundsgestalt inom klusterforskningen är den amerikanske forskaren Michael Porter. I sin bok The competitive Advantage of Nations beskriver han varför vissa länder blir världsledande på vissa saker. Här utvecklar han den så kallade diamantmodellen som talar om varför kluster […]
