Praktisk forskning hjälper entreprenörer
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Vad kan entreprenörskapsforskningen göra för praktiker och policymakare? Per Davidsson redovisar fyra möjliga svar på den frågan i artikeln What Entrepreneurship Research can do for Business and Policy Practice (International Journal of Entrepreneurship Education, vol 1, nr 1, 2002). Beroende på hur forskningsresultaten produceras, paketeras och […]
Grundaren formar företagets identitet
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Alla företag har en historia att berätta, skriver Lars Steiner i artikeln Roots of Identity in Real Estate Industry som publicerats i Corporate Reputation Review (vol 6, nr 2, 2003). Företagets grundare är en viktig del av berättelsen som syftar till att kommunicera företagsidentiteten till bland […]
Svensk bioteknik halkar efter
Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2003: Om tillväxtdynamiken inom bioteknikindustrin handlar Growth Dynamics in the Biomedical/Biotechnology System (Small Business Economics, vol 20, nr 4, 2003). Artikeln är skriven av Dilek Çetindamar och Jens Laage-Hellman som söker förklaringar till varför det svenska bioteknikklustret inte haft samma gynnsamma utveckling som det i Ohio. Författarna […]
USAs utbildningar blir inte fler
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 2, 2003: I artikeln The chronology and intellectual trajectory of American entrepreneurship education 1876-1999 redogör Jerome Katz för den amerikanska entreprenörskapsundervisningens historia. En viktig milstolpe inträffade år 1947. Då startade den första MBA-utbildningen i entreprenörskap vid Harvard Business School. Utbildningen lockade 188 studenter. Sedan dess […]
Lagom struktur ger bäst marknadsföring
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttUtbildningfnutt i Entré nr 2, 2003: Ian Chaston har skrivit två böcker om marknadsföring i små och entreprenöriella företag som är lämpliga att använda i undervisningen på högskolenivå. Böckerna är också intressanta för företagare som vill bli mer innovativa i sin marknadsföring. Entrepreneurial Marketing: Competing by Challenging Convention (2000) […]
Ensam är inte stark
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Att slå sig samman i nätverk ökar småföretagens konkurrenskraft. Joakim Wallenklint, Luleå tekniska universitet, har i sin licentiatuppsats undersökt hur sådana småföretagsnätverk etableras, drivs och utvecklas. Förtroende är a och o. Småföretagens ringa storlek gör dem flexibla, men samtidigt kan de ha svårt att exempelvis skapa […]
Innovationer ökar antalet tjänsteresor
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: När affärsmän reser i tjänsten, väljer de oftast att resa till regioner med väl utvecklat entreprenörskap eller stark innovationskraft. Det visar Peter Hugoson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, i sin avhandling Interregional Business Travel and the Economics of Business Interaction. Tjänsteresor kan användas som konjunkturmått, i stället […]
Från maskingevär till mensskydd
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Ann-Christin Nyberg är verksam vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. Hennes licentiatuppsats Kön och teknik i förändring handlar om kvinnor som lämnar spår – från maskingevär till mensskydd. Studien av svenskors patenterade uppfinningar visar på en mångfald som få känner till. Att uppfinna innebär […]
Ostrukturerad tjänsteutveckling i småföretag
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Småföretag utvecklar tjänster på ett annat sätt än stora företag. Det sker mer informellt och utgår ofta från kundens behov. – Småföretag är mer flexibla och arbetar ofta nära sina kunder. Man löser problem när de uppstår och resultatet kan bli en nyutvecklad tjänst, säger Patrik […]
Företagen styrs av högre makter
Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2002: Marcus Box har studerat utvecklingen i sex generationer av företag. Tillväxt, framgång och konkurser kan inte förklaras enbart med företagsspecifika variabler, menar han. Makroekonomiska förhållanden är minst lika viktiga. Marcus Box är verksam vid Centrum för bank och finans (CeFin), Södertörns högskola. I sin licentiatuppsats New […]
