Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande.

Sprider forskning om innovation, entreprenörskap och småföretagande

Möjligheter för kulturföretagare

Visst: som företagare bör man kanske fokusera på sin affärsidé snarare än att snöa in på att söka stipendier eller delta i tävlingar. Men just nu finns det flera intressanta tävlingsmöjligheter för företagare inom kulturella och kreativa näringar, som ändå kan vara värda att kolla in. Bland annat står en miljon kronor från KreaNord på […]

R2B – ny kursomgång

Följande text publicerades även under vinjetten ”Esbrinytt” i Entré nr 1, 2013: Höstterminen 2013 drar Esbri igång den tredje omgången av From Research to Business. Kursen vänder sig till både doktorander och postdocs som vill lära sig mer om kommersialisering av forskning. Vill du nyttiggöra dina forskningsresultat? Få värdefulla kontakter med entreprenörer och investerare? Lära […]

Tänk efter före

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013: Små och medelstora företag kan öka sin konkurrenskraft genom att förvalta sin innovationsförmåga på ett bättre sätt. I licentiatuppsatsen Innovation Groups: Before Innovation work is begun (Mälardalens högskola, 2013) har industridoktoranden Mikael Johnsson studerat innovationsarbetet på två företag i Eskilstuna. Vilka behov har en nystartad innovationsgrupp? […]

Att hitta drivkraften efter plugget

Under Esbris och Tillväxtverkets konferens ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” hölls flera parallella seminarier. Ett av dem hade titeln ”Efter plugget – om studievägledning och inkubation” och modererades av Per Holm, programansvarig för Kulturentreprenörsprogrammet, Umeå universitet. Seminariet handlade om hur man kan guida och hjälpa studenter på kulturella och kreativa utbildningar att hitta […]

Skoltrött men företagsam

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013: Entreprenörskapsundervisningen i Danmark gör stor skillnad för eleverna och ökar deras lust att bli entreprenörer. Det är dock skillnad mellan de två förhållningssätt som tillämpas i skolorna. De som får lära sig vad entreprenörskap handlar om i generella drag, trivs i skolan men är mindre intresserade […]

Familjärt företagande

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013: Familjen är i fokus i de två senaste specialnumren av Entrepreneurship Theory & Practice. I The Varying Effects of Family Relationships in Entrepreneurial Teams (nr 1, vol 37, 2013) studerar David Brannon, Johan Wiklund och Michael Haynie effekten av startlagens sammansättning. De visar att det går […]

Företagare fostras i stallet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2013: I hästrelaterad verksamhet lär sig unga tjejer både entreprenörskap och att leda andra. De ställs inför tuffa utmaningar, och tränas i att övervinna hindren. Och det kan de ha nytta av i arbetslivet. Det visar beteendevetaren Lena Forsberg i sin doktorsavhandling. Det finns med säkerhet 7 […]

”Entreprenörskap är ett sätt att tänka”

Gerald Lidstone, forskare och lärare vid University of London, besökte Stockholm i förra veckan. På inbjudan av ESBRI och Tillväxtverket deltog han som keynotetalare under konferensen ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag”. Dagen efter inspirerade han deltagarna i nätverket NEKKU. Gerald Lidstone är forskare och föreståndare vid Institute for Cultural and Creative Entrepreneurship, Goldsmiths, […]

Externt kapital mindre kreativt

Följande text ingick även i temat ”Kultur” som publicerades i Entré nr 1, 2013: -Boken Kreativt kapital (8tto, 2013) fungerar också som slutrapport från det Vinnovafinansierade forskningsprogrammet ”Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar”. Redaktörer är Emma Stenström och Lars Strannegård. I ett kapitel skriver Åsa Lindholm Dahlstrand, Merle Jacob och Diamanto Politis om […]

5 sätt att främja kreativ design i företaget

Följande text ingick även i temat ”Kultur” som publicerades i Entré nr 1, 2013: 1. Skapa allianser med bra designers. 2. Organisera designarbetet ”på gränsen”. Inom och utom företaget, mellan avdelningar och med olika samarbetsparters. 3. Låt processerna bölja. En designprocess är inte linjär, utan går fram och tillbaka mellan skisser och modeller, fackfolk och […]

Sök

Arkiv