RUT-avdraget och marknadiseringen av svenska skolan och vården är tre reformer som från visst politiskt håll ansågs öka jämlikheten i och med att fler kvinnor skulle få chans att driva företag. Men förhoppningarna förverkligades bara delvis.
– Fler kvinnor startade förvisso företag, men företagen med de största marknadsandelarna ägs av män. De allra flesta företagen som ägs av kvinnor är små och är verksamma i marknadssektorer med lägre chans till lönsamhet. Kvinnor har gått från låglönearbete till lågvinstföretagande, säger Helene Ahl, professor i företagsekonomi vid Jönköping University.
Tillsammans med professorerna Malin Tillmar, Karin Berglund och Katarina Pettersson har hon studerat 20 års reformer för att främja kvinnors entreprenörskap i Sverige. De nyliberala reformerna som avsåg att förbättra kvinnors ställning i samhället fick enligt forskarna blandade och ofta negativa resultat.
– Även om fler företag startades av kvinnor så bidrog politiken till att upprätthålla traditionella könshierarkier, säger Helene Ahl.
Den svenska studien går att läsa om i forskningsantologin Women´s Entrepreneurship Policy – A Global Perspective. I boken utforskar och kritiserar forskare från hela världen politik som ska främja kvinnors företagande. Samtidigt som potentiella lösningar presenteras.
Utöver det svenska bidraget får vi bland annat inblick i vilka hinder som kvinnor i Polen möter när de driver företag. Men också om hur entreprenörskapspolitiken för kvinnor I Ghana och Sydafrika är utformad, och om att företagsstöd i Tjeckien och USA främst är anpassade till manscentrerade affärsmodeller.
Entreprenörskapsforskning visar att kvinnors företagande har en positiv inverkan på tillväxt och utveckling. Och den här boken tar upp frågor som är viktiga att ta hänsyn till när man utformar policystöd för kvinnors entreprenörskap. Tanken med boken är att fördjupa förståelsen för kvinnors företagande – och att visa på de faror som är förknippade med en könsblind politik.
