BOKTIPS | Änkor som räddar företag från att gå i graven

Maria Zoéga hade en stor del i grundandet av kaffeföretaget Zoégas i Helsingborg 1886. Bara två år efter starten blev hon änka och drev vidare företaget med bravur. Trots det har hon osynliggjorts i skuggan av sin make. Fram tills för två år sedan.

I de flesta äktenskap är mannen äldre än kvinnan. Dessutom lever kvinnor i genomsnitt längre än sina män. Lägg därtill att de flesta företag ägs av män. Detta sammantaget gör att det är högst troligt att en änka ”blir med företag” när maken avlider. Historien visar upp många fall med änkor som fått ett framgångsrikt företag i knäet. Hur förändras ledarskapet i och med maktskiftet och vilka roller väljer de nya ägarna att ta? Det är några av de frågor som Hans Sjögren, professor vid Linköpings universitet, har tagit reda på genom att studera över 100 änkor – från 1700-talet fram till idag. Resultaten presenteras i boken Änkor med makt (Dialogos förlag 2021).

Sjögren har hittat fem roller som kvinnorna iklär sig för att klara av sin nya yrkesroll. Avvecklaren har inget intresse i företaget och tycker det skulle vara för betungande att driva det vidare, så hon väljer att sälja företaget.

Ersättaren är änkan som inte vill se sin mans livsverk gå i graven, utan gör allt för att företaget ska leva vidare. Hon väljer att träda in i samma roll som honom. Men för att det ska vara en framgångsrik strategi krävs att de anställda ger henne mandat att leda – trots att hon kanske saknar erfarenhet av liknande roller. Märta Philipson som drev vidare Philipson Automobil AB efter sin mans bortgång och danska Janni Spies som ärvde sin mans reseföretag Spies Rejser, var typiska ersättare, men agerade i en senare fas även som avvecklare.

Den tredje rollen kallar Hans Sjögren för Entreprenören.

– Hon ersätter sin man och lite därtill, är kreativ och innovativ – tar initiativ till nya tjänster och produkter och tar företaget ut på nya marknader. Maria Zoéga är ett exempel på det, och även Amalia Erikson som startade bageri i Gränna med polkagrisproduktion, berättar han.

Brobryggaren är änkan som inte mäktar med att ta över företaget, men som koncentrerar sig på att skapa de bästa förutsättningarna för barnen att ta över en dag. Birgit Rausing antog den rollen efter sin man, grundare av Tetrapak. Den femte och sista rollen är Filantropen. Hon bildar en stiftelse som företaget ägs genom. Förmögenheten går till att starta olika icke vinstdrivande organisationer. Ann-Ida Broström, änka inom Broströmskoncernen, var främst filantrop och blev en viktig donator i Göteborg.

– Syftet med studien är att synliggöra dessa änkors bidrag i utvecklingen av näringslivet och samhället. Historieskrivningen har varit helt inriktad på deras män. Maria Zoéga är bara ett av många exempel. För två år sedan körde Zoégas en kampanj som hette Förlåt Maria och namngav en av sina kaffesorter efter henne. Företaget kände väl att det var dags att ge henne upprättelse, säger Hans Sjögren.

Kontakta hans.sjogren@liu.se———–