Att hitta drivkraften efter plugget

Under Esbris och Tillväxtverkets konferens ”Skapa konst, skapa jobb, skapa kreativa företag” hölls flera parallella seminarier. Ett av dem hade titeln ”Efter plugget – om studievägledning och inkubation” och modererades av Per Holm, programansvarig för Kulturentreprenörsprogrammet, Umeå universitet.

Seminariet handlade om hur man kan guida och hjälpa studenter på kulturella och kreativa utbildningar att hitta en karriärväg efter skoltiden. Bra studievägledning och inkubatorer kan vara till god hjälp.

Sara Lönnroth är verksamhetsansvarig på Transit Kulturinkubator som ligger i anslutning till Konstfack vid Telefonplan utanför Stockholm. Hon berättade om hur de arbetar med att bistå personer med konstnärlig kompetens i sin utveckling till ekonomiskt och konstnärligt bärkraftiga verksamheter. Inkubatorn grundades 2004 och har sedan dess avknoppats från Konstfack och blivit en fristående aktör som drivs med regionala medel.

– Vi finns för att konstnärerna ska kunna livnära sig på sin kompetens som de fått efter flera års utbildning. Många av dem är väldigt yrkesskickliga, men har för lite kunskap om hur de ska kunna tjäna pengar på sin förmåga, sa Lönnroth.

Transit erbjuder kontorsplats, handledning, coachning, kompetens- och verksamhetsutveckling. De ger helt enkelt goda råd till konstnärliga människor för att de ska få möjlighet att gemensamt utveckla lönsamma verksamheter utifrån sina egna idéer och kunskaper.

– Vi jobbar inte med KKN utan bara med konstnärlig verksamhet. Vi säger till exempel nej till vanliga företag även om de har bra idéer, och skulle sagt nej till ett företag som Spotify. Men vi välkomnar musiker och designers som vill leva på sitt skapande. Även om de ännu inte kommit på hur.

– Vi vill hjälpa konstnärer utveckla sin övergripande verksamhet ekonomiskt – med bibehållet och förstärkt konstnärskap. Det är utifrån skaparkraften entreprenörskapet ska födas, inte tvärtom, sa Sara Lönnroth.

Transit har tagit fram ett hjälpmedel som de kallar organisk processmetod. Det är en arbetsmodell som tar reda på vad som är viktigt för entreprenören när det gäller till exempel resurser, interaktion och aktiva kanaler.

Sara Lönnroth poängterade vikten av den personliga drivkraften. Den är i fokus även på Kulturentreprenörskapsprogrammet vid Umeå universitet. Under den sista terminen får studenterna hjälp med att söka efter sin personliga motivation. Sara Berg, projektledare näringsliv och samhälle, har tillsammans med karriärvägledaren Mats Reinhold utvecklat en modul som låter eleverna ifrågasätta och hitta ett eget ”Varför då?”. De kallar kursmomentet för ”The Power of Why”.

– Hur ska vi i skolan förhålla oss när vi skickar ut studenter till en värld som förändras hela tiden? Det utbildas till exempel ständigt nya journalister, men det har aldrig funnits fasta jobb – och i dag kan man fråga sig om yrket ens finns kvar, sa Sara Berg.

”The Power of Why” består av fyra träffar som ska resultera i svar på frågor som: ”Varför kliver jag upp på morgonen, och varför skulle någon bry sig?” Hittar eleverna svaren på de frågorna hittar de också sin drivkraft, meningen med att handla och kämpa vidare. Det gör också att de lättare hittar fram till hur, när och på vilket sätt de ska jobba, menar Berg.

– Vet man sitt ”varför” är chansen större att man blir lycklig och är man lycklig hittar man snabbare sin rätta plats i världen. I stället för att ge eleverna en titel eller ett yrke kanske vi ska hjälpa dem hitta sitt ”varför”.

Läs mer om konferensen———–